Partierna om funktionshinderpolitik

 

Inför valet 2018 har Förbundet Unga Rörelsehindrade ställt frågor om funktionshinderpolitik till riksdagspartierna och Feministiskt initiativ. Detta för att du som ska rösta enkelt ska kunna få information kring vad partierna tycker i våra hjärtefrågor, men också för att du som är under 18 år och inte får rösta i årets val ändå ska kunna ha koll på vad de tycker.

Vi bad partierna att svara lättfattat och kortfattat på våra frågor. Samma frågor ställdes till varje parti. Om du inte tycker att det är kortfattat eller lättfattat nog så är det alltså partierna du ska klaga på!

Läs frågor och svar för respektive parti nedan.

 

Socialdemokraterna (S)

Vad vill ni göra för att motverka funkofobi i samhället?

Socialdemokraterna menar att det är viktigt att ständigt diskutera frågor som har med funktionsvariation att göra. Vi menar också att funktionsrörelsens olika organisationer är mycket viktiga för att få utvecklingen att gå framåt. Vi tror dessutom att de goda exemplens makt är stor. Därför vill vi gärna lyfta fram positiva exempel.

 

Vilka åtgärder vill ni anta för att öka den fysiska tillgängligheten i offentligheten och i kollektivtrafiken, men också på restauranger och i butiker?

Regeringen har gjort ändring i diskrimineringslagen (2008:567) som avser bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Ändringen innebär att även företag som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än tio arbetstagare ska omfattas av förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet, om företaget i sin näringsverksamhet tillhandahåller varor och tjänster till allmänheten. Lagändringen trädde i kraft den 1 maj 2018.

 

Vad vill ni göra för att hjälpa unga personer som lever med funktionsnedsättning ut i arbetslivet?

Det är viktigt att kompetensen kan tas tillvara hos alla i arbetslivet. Det kräver en fungerande kommunikation mellan arbetsgivare och arbetstagare. Regeringen har därför i år satsat 15 miljoner kronor för att t.ex. öka möjligheterna till tolktjänst. Det fixar inte allt, det vet vi. Men det är en början att bygga vidare på.

Vi vill också att fler personer med funktionsnedsättning ska få stöd att komma in på eller tillbaka till arbetsmarknaden. Därför har vi gjort förenklingar när det gäller subventionerade anställningar, infört Extratjänster, och ökat resurserna till Samhall. Vi har också infört studiestartsstöd till lågutbildade för att ta bort ekonomiska hinder. Regeringen har också höjt lönebidraget, vilket är viktigt för att skapa förutsättningar för fler personer med funktionsnedsättning att etablera sig på arbetsmarknaden. Vi vill även förbättra möjligheterna till utbildning för personer med funktionsvariationer.

 

Vill ni göra det enklare för unga personer som lever med funktionsnedsättning att flytta hemifrån? I så fall, hur?

Ja, vi vill att kommunerna ska ta ett större ansvar för bostadsbyggandet och möjligheten för ungdomar att flytta hemifrån. Det gäller även ungdomar med som har en funktionsnedsättning. Istället för att sänka skatterna för dem som tjänar mest vill vi bibehålla och stärka stödet till nya hyreslägenheter för unga. Det är viktigt att alla kommuner tar sina uppgifter för medborgarna på allvar. Nationellt vill vi se till att kommunerna kan klara den uppgiften ekonomiskt, bl.a. genom stärkta generella statsbidrag och överenskommelser. I vissa fall kan vi även tänka oss införa eller öka sanktioner när det är uppenbart att kommuner generellt undgår sitt ansvar.

 

Hur ser ni på den befintliga särskolan? Hur kan den ändras och förbättras?

Vi vill ändra namnet på särskolan så att den går under samma namn som den vanliga skolan. Vi vill satsa mer resurser och utbilda och anställa fler speciallärare som är behöriga att undervisa i särskolan. Stödet från annan personal behöver också öka, till exempel elevhälsa och assistenter. Möjligheterna till vidare studier och arbete efter gymnasiesärskolan och särvux ska förbättras, just nu arbetar regeringens utredare på förslag som vi kan gå vidare med.

 

Hur vill ni förbättra situationen för unga som är förtidspensionärer/sjukpensionärer p.g.a. funktionsnedsättning?

Vi har genomfört förändringar under de senaste fyra åren. Bostadstillägget och det särskilda bostadstillägget har höjts från 1 januari 2018. Skatten har sänkts för personer med aktivitets- och sjukersättning från 1 januari 2018. Och garantiersättningen höjs med drygt 300 kr från 1 juli 2018.

 

Vill ni förbättra villkoren inom den dagliga verksamheten? Hur?

Vi har anslagit 350 miljoner per år från och med 2018 för att höja habiliteringsersättningen för personer i daglig verksamhet. Den dagliga verksamheterna är ett kommunalt ansvar. Runt om i landet finns många bra exempel på hur den kan utformas och förbättras. Vi vill att kommunerna lär av varandras goda exempel.

 

Hur ska barns och ungas rätt till personlig assistans säkras?

Genom en förändrad och förstärkt lagstiftning där det framgår tydligare för vad man kan få personlig assistans. Vi tycker också att man ska kunna flytta med beviljad rätt till hjälp om man flyttar från en kommun till en annan. Till exempel ska sondmatning och andning ska ingå i de grundläggande behoven.

 

Vill ni jobba för att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning blir till svensk lag? Om inte, varför?

Konventionen har antagits av riksdagen och därför gäller den. Så är det med de flesta FN-konventioner som Sverige har antagit. Vi ser för närvarande inte skäl att göra den till svensk lag. Men vi utesluter inte att det kan bli aktuellt i framtiden.

 

 

Moderaterna (M)

Vad vill ni göra för att motverka funkofobi i samhället?

Vi fortsätter att arbeta för att bekämpa alla former av diskriminering och förtryck. Skolan har en fortsatt viktig roll i att belysa normer, maktfördelning och mänskliga rättigheter. Det handlar också om att lagstiftningen mot diskriminering ska vara effektiv.

 

Vilka åtgärder vill ni anta för att öka den fysiska tillgängligheten i offentligheten och i kollektivtrafiken, men också på restauranger och i butiker?

Det krävs ett mer målinriktat arbete för att uppnå målet om tillgängligt transportsystem för alla människor. Att ansluta alla till Ledsagningsportalen kan vara en effektiv väg framåt. Det är ett gemensamt system för ledsagning med kollektivtrafiken, men som många ännu inte är anslutna till.

 

Vad vill ni göra för att hjälpa unga personer som lever med funktionsnedsättning ut i arbetslivet?

Utbudet av arbete, sysselsättning och hjälpmedel behöver bli mer varierat och anpassat till de individuella behov som finns. De subventionerade anställningar som är riktade till personer med funktionsnedsättning bör förenklas så att det blir lättare att finna, få och behålla ett arbete. De stöd som finns i dag bör ersättas med två: lönestöd för utveckling och lönestöd för trygghet. Lönestöd för utveckling syftar till att ge möjlighet för individer att utveckla sin arbetsförmåga under maximalt två år, medan lönestöd för trygghet ska vara till för personer med mer varaktiga behov av stöd.

 

Vill ni göra det enklare för unga personer som lever med funktionsnedsättning att flytta hemifrån? I så fall, hur?

Ja. I dag är bostadsmarknaden inte tillräckligt anpassad för personer med funktionsnedsättning. Bostäder som byggs nu och i framtiden behöver leva upp till alla människors tillgänglighet. Regler som i onödan försenar och fördyrar byggande behöver ändras för att fler bostäder och olika typer av boendeformer ska kunna byggas. Produkter, miljöer, program och tjänster ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning, utan behov av anpassning eller specialutformning.

 

Hur ser ni på den befintliga särskolan? Hur kan den ändras och förbättras?

Vi vill stärka särskoleelevers möjligheter att studera vidare inom högre utbildning. I dag är möjligheterna för fortsatt och fördjupad utbildning starkt begränsade. En del av problematiken är ersättningen. En annan del av problemet är att utbildningarna inte är anpassade efter studenternas förutsättningar, utan är utformad efter studenter som gått den vanliga gymnasieskolan. Så får det inte vara. Alla som vill ska ha möjlighet att ta sig vidare i utbildningssystemet.

 

Hur vill ni förbättra situationen för unga som är förtidspensionärer/sjukpensionärer p.g.a. funktionsnedsättning?

Kommunernas dagliga verksamhet och Arbetsförmedlingens arbetslivsinriktade rehabilitering måste fungera. Människor som har sjuk- eller aktivitetsersättning måste få bättre förutsättningar att utifrån sina egna möjligheter bryta sitt utanförskap. Många unga med funktionsnedsättning som får aktivitetsersättning deltar inte i insatser som syftar till att öka chanserna att få arbete eller börja studera. De får inte den hjälp de behöver, och de hamnar istället längre och längre från arbetsmarknaden. Dessa unga riskerar att få låg inkomst hela livet och i förlängningen en väldigt låg pension. Samhällets insatser måste finnas och fungera för de som behöver dem.

 

Vill ni förbättra villkoren inom den dagliga verksamheten? Hur?

Det är uppenbart att nuvarande lagstiftning och rättspraxis är svåröverblickbar. Därtill är de regionala skillnaderna omfattande t.ex. gällande daglig verksamhet. Vi värnar om LSS och assistansreformens långsiktiga hållbarhet, såväl rättsligt som ekonomiskt. Villkoren ska utformas så att människor som behöver samhällets stöd allra mest ska få det.

 

Hur ska barns och ungas rätt till personlig assistans säkras?

Vårt besked är att barn och unga med omfattande och varaktig funktionsnedsättning ska ha rätt till personlig assistans enligt LSS. Ett centralt exempel är barns behov av sondmatning och andningsstöd som vi menar är grundläggande behov, och dessa barn ska få den assistans de behöver. I den mån lagstiftning och regelverk behöver förändras för att säkerställa detta är vi beredda att göra det genom en bred politisk överenskommelse.

 

Vill ni jobba för att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning blir till svensk lag? Om inte, varför?

Alliansregeringen beslutade att underteckna denna viktiga konvention år 2007. Om förslag läggs fram om att införa funktionsrättskonventionen i svensk lag kommer vi att pröva detta förslag på liknande sätt som vi gjort gällande barnkonventionen. Det centrala för oss är att stärka tillgängligheten i samhället för alla med funktionsnedsättning i praktiken.

 

 

Miljöpartiet (MP)

Vad vill ni göra för att motverka funkofobi i samhället?

För att motverka funkofobi behöver vi prata mer om de fördomar som finns mot personer med funktionsnedsättning. Här finns ett ansvar hos oss som politiska partier, men vi ser även att funktionsrättsorganisationerna spelar en mycket viktig roll i att öka kunskapen hos allmänheten om personer med funktionsnedsättning och om bemötande. Miljöpartiet värnar det civila samhället och vi har under mandatperioden arbetat hårt för att stärka långsiktighet och oberoende i det civila samhället, bland annat har statsbidragen till civila samhället ökat med 1,5 miljarder kronor.

 

Vilka åtgärder vill ni anta för att öka den fysiska tillgängligheten i offentligheten och i kollektivtrafiken, men också på restauranger och i butiker?

Vi behöver få ett mer tillgängligt samhälle. Fortfarande utgör brister i tillgänglighet ett stort problem för många och hindrar personer från att delta i samhällslivet. Vi har i vår tid i regering sett till att lagen om bristande tillgänglighet som diskriminering har stärkts, genom att inte längre tillåta undantag för företag med mindre än tio anställda. Nu gäller det att vi säkerställer att lagen efterlevs och att lagstiftningen får den effekt den var tänkt att ha. Vi vill även att samhället ska vara universellt utformat, till exempel genom att när något nytt utvecklas så ska det utformas på ett sätt så att det är tillgängligt för alla.

 

Vad vill ni göra för att hjälpa unga personer som lever med funktionsnedsättning ut i arbetslivet?

Alltför många personer med funktionsnedsättning står idag utan arbete. Här finns mycket mer att göra. Vi vill att Arbetsförmedlingen och lokala startcentraler ska få större möjligheter att hitta flexibla lösningar för personer med funktionsnedsättning. Under vår tid i regering har vi gjort en rad förbättringar av lönestöd för personer med funktionsnedsättning, så att det blir tydligare för alla vilket stöd som finns för arbetsgivare och hur det kan användas för att fler personer med funktionsnedsättning ska kunna få ett arbete. Vi har även tillsatt en statlig utredning om att förbättra möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få ett arbete. Miljöpartiet har länge drivit att införa flexjobb enligt dansk modell, där en person med nedsatt arbetsförmåga ska kunna arbeta 100 % av sin kapacitet, och där staten kompletterar lönen så att den motsvarar en heltidslön.

 

Vill ni göra det enklare för unga personer som lever med funktionsnedsättning att flytta hemifrån? I så fall, hur?

Ja, det bör vara enkelt för den som vill flytta hemifrån att göra det. Vilket stöd som finns för personer med funktionsnedsättning när det gäller boende och hur lätt det är att få boende ser olika ut över landet. I vissa kommuner behöver det byggas fler LSS-boenden, medan det på andra ställen kan handla om att det finns en allmän bostadsbrist. En viktig del i att underlätta för unga personer med funktionsnedsättning att flytta hemifrån är att värna den personliga assistansen, så att man kan leva ett självständigt liv. Likaså gäller möjligheterna att få arbete, så det finns mycket som kan göras på detta område.

 

Hur ser ni på den befintliga särskolan? Hur kan den ändras och förbättras?

Miljöpartiet vill genomföra flera förbättringar för särskolan under nästa mandatperiod, Vi vill att de som jobbar i särskolan ska få bättre möjligheter till kompetensutveckling, öka tillgången till läromedel och digitaliseringen. Vi tycker att särskolan ska få mer statliga pengar genom det system för jämlikhet i skolsystemet som vi påbörjat under den här mandatperioden. Staten ska ta ett större ansvar för att säkra att det går mest resurser till de skolor som behöver det mest. Vi vill öka pengarna i systemet och därigenom också flytta in särskolan i det. Det är inte minst viktigt för särskolan i mindre kommuner där antalet elever kan variera ganska kraftigt över år. I våras uppmärksammades också ett namnbytesförslag för särskolan, förslaget kom från 14-årige Leo Lust som menar att själva namnet på skolformen ger fel signaler och orsakar mobbning. I samband med alla de förbättringar vi föreslagit ovan ser vi också gärna över namnet för skolformen. Namnet är förlegat då det inte beskriver hur verksamheten faktiskt ser ut idag.

 

Hur vill ni förbättra situationen för unga som är förtidspensionärer/sjukpensionärer p.g.a. funktionsnedsättning?

Vi ser att ekonomin för många personer med funktionsnedsättning är mycket dålig. Detta är något vi behöver förbättra. För de personer som helt saknar arbetsförmåga gäller att säkra att man får ett ekonomiskt stöd som man kan leva på. Vi har i regering vidtagit ett antal åtgärder för att förbättra för de som har sjuk- eller aktivitetsersättning. Vi har höjt garantiersättningen och sänkt skatten på sjuk- och aktivitetsersättningen. Vi har höjt bostadstillägget. Men mer kan göras och här gäller det att vi fortsätter att titta på vilka förbättringar som kan göras.

 

Vill ni förbättra villkoren inom den dagliga verksamheten? Hur?

Vi vill öka incitamentet för dagliga verksamheter att aktivt arbeta för att de deltagare som önskar det och utifrån deras särskilda förutsättningar och önskemål tar sig vidare till studie, praktik eller arbete inom den ordinarie arbetsmarknaden. Under mandatperioden har vi gett extra pengar till kommunerna för att de ska kunna höja habiliteringsersättningen som ges till personer som deltar i daglig verksamhet. Ersättningen är idag frivillig och därmed är även nivån upp till respektive kommun att bestämma. Vi har gett ett uppdrag till LSS-utredningen att se över om habiliteringsersättningen ska bli mer lika över landet. Om ersättningen görs obligatorisk tycker vi att det kan vara intressant att överväga att man inför en miniminivå, med möjlighet för kommunerna att överskrida den och vara mer generösa.

 

Hur ska barns och ungas rätt till personlig assistans säkras?

Assistansen är en otroligt viktig frihetsreform som Miljöpartiet värnar. Vi har länge drivit på för att LSS-lagstiftningen ska förtydligas så att människor får det stöd de behöver och har rätt till, vilket var syftet med LSS från början, innan rättspraxis alltmer kommit att urholka lagens intentioner. Vi vill att vi får en tydlig och förbättrad LSS-lagstiftning på plats, så att lagens intentioner säkras i praktiken. Vi vill återgå till den rättspraxis som gällde innan bland annat domen om egenvård från 2012 kom och att alla varianter av andningshjälp och sondmatning ses som grundläggande behov och därmed ger rätt till personlig assistans. Miljöpartiet vill skjuta till minst en miljard årligen så att alla personer ska få det stöd de har rätt till.

 

Vill ni jobba för att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning blir till svensk lag? Om inte, varför?

Det viktigaste är att vi säkerställer att Funktionsrättskonventionens bestämmelser får genomslag i svensk rätt, politik och praktik. Erfarenheterna från arbetet med att inkorporera Barnkonventionen till svensk lag har visat att det inte alltid är lätt att få rättsväsendet att anamma rättighetsfrågor. Det är även en process som tar lång tid. Det är möjligt att inkorporering av Funktionsrättskonventionen är rätt väg att gå, men vi har inte tagit ställning till detta som parti ännu. Än viktigare nu är att arbetet med att transformera konventionen i nationell rätt fortsätter, det vill säga att våra svenska lagar ändras och anpassas till konventionens bestämmelser. Till exempel finns inga påföljdsbestämmelser i Funktionsrättskonventionen.

 

 

Centerpartiet (C)

Vad vill ni göra för att motverka funkofobi i samhället?

Man behöver arbeta mer med att motverka fördomar och felaktiga uppfattningar i samhället. Det handlar inte minst om attityder på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är högre hos personer med funktionsnedsättning jämfört med i andra grupper. Om man arbetar bättre med att matcha ihop personer med funktionsnedsättning med företag som är i behov av arbetskraft, är det både ett sätt att få fler i arbete och att motverka negativa attityder.

 

Vilka åtgärder vill ni anta för att öka den fysiska tillgängligheten i offentligheten och i
kollektivtrafiken, men också på restauranger och i butiker?

Centerpartiet var med och drev igenom den lagstiftning som säger att bristande tillgänglighet ska vara grund för diskriminering. Det finns även andra lagar och förordningar som syftar till att skapa full delaktighet och ett samhälle där alla kan delta. Det viktiga att är säkerställa att lagstiftningen efterlevs. Där har kommunerna ett viktigt ansvar att se till att man har fysiskt tillgängliga offentliga miljöer.



Vad vill ni göra för att hjälpa unga personer som lever med funktionsnedsättning ut i
arbetslivet?

Det måste bli enklare att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden. Det handlar bland annat om sänkta kostnader för företagen att anställa. En viktig åtgärd är att förbättra matchningen på svensk arbetsmarknad. Centerpartiet vill avskaffa den arbetsförmedlande delen i Arbetsförmedlingen och istället släppa in privata, ideella och kommunala aktörer. Genom att låta fler aktörer förmedla jobb kan utförare specialisera sig på att få särskilda grupper i arbete, som exempelvis personer med funktionsnedsättning. Det måste också bli lättare för personer med funktionsnedsättning att starta och driva företag. Det kan exempelvis handla om att få färdtjänst i samband med företagandet eller anpassning av arbetsplatsen. Vi vill också förbättra möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att kunna studera vidare och komma ut på arbetsmarknaden. Det handlar bland annat om bättre möjligheter att finansiera sina studier samt att underlätta eftergymnasial utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning.

 


Vill ni göra det enklare för unga personer som lever med funktionsnedsättning att flytta hemifrån? I så fall, hur?

Ja. Det handlar bland annat om att göra det enklare att anpassa sin bostad och att säkerställa man kan bygga tillgängligt. Människor som har behov att anpassa sin bostad ska snabbt kunna få besked, stöd och hjälp med detta så bostaden bättre motsvarar dennes behov. Vi har även föreslagit att man ska kunna söka bidrag för exempelvis tillbyggnad av personalrum för assistenter. Det är också viktigt att bejaka den tekniska utvecklingen inom byggbranschen, som gör att man mer effektivt kan bygga på sätt som ökar tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Vi vill också att man ska kunna ta med sig LSS-beslut från en kommun till en annan genom att införa en statlig assistansersättning, men vi vill också se över hur de personer som har andra rätt till andra insatser lättare ska kunna flytta mellan olika kommuner och olika stadsdelar.

 

Hur ser ni på den befintliga särskolan? Hur kan den ändras och förbättras?

En funktionsnedsättning ska inte få hindra barn från att gå i skolan och utvecklas. Det
tydliggörs i både Skollagen och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. För att alla elever ska få möjlighet till en likvärdig skolgång bör funktionsrätten i skolan bättre kunna utkrävas i praktiken. Här har huvudmannen ett stort ansvar att säkerställa att skolan genomsyras av ett inkluderande perspektiv. Barn- och elevombudsmannen har också ett uppdrag att hjälpa de elever som blivit diskriminerade på grund av en funktionsnedsättning. Myndigheter och politiken behöver ständigt följa upp att konventionen efterlevs.

 

Hur vill ni förbättra situationen för unga som är förtidspensionärer/sjukpensionärer p.g.a.
funktionsnedsättning?

Vi tycker att garantinivån då och då måste justeras uppåt så att det ges möjlighet till ett värdigt liv och rimliga levnadsvillkor. Centerpartiet verkar även för att en samhällslön stegvis införs för dem som aldrig någonsin kommer att vara aktuella för ett lönearbete, på grund av svåra fysiska och psykiska funktionsnedsättningar, så att de ska kunna leva på en rimlig standard utan att vara ekonomiskt beroende av föräldrar, syskon eller andra anhöriga. Denna grupp har ofta höga kostnader för sitt boende och lever på mycket små ekonomiska marginaler.

 

Vill ni förbättra villkoren inom den dagliga verksamheten? Hur?

Ja, man behöver till exempel se över hur daglig verksamhet ska kunna bli mer likvärdig. I vissa kommuner ges betydligt lägre ersättningar än i andra kommuner, och vissa kommuner har mycket och varierad verksamhet medan andra inte har det. Vi vill också underlätta för privata aktörer att ordna daglig verksamhet.

 

Hur ska barns och ungas rätt till personlig assistans säkras?

Vi ser ett behov av att se över hur LSS kan värnas och vara hållbar över tid. Det kommer att
kräva lagändringar. Till exempel vill Centerpartiet slå fast i lag att andning, sondmatning och
egenvård är grundläggande behov. Vi vill satsa 700 miljoner årligen för att säkerställa att när
lagändringen trätt i kraft ska dessa människor kunna få statlig assistans.

 

Vill ni jobba för att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning blir till svensk lag? Om inte, varför?

Ja, vi vill tillsätta ett antal utredningar på det här området. Vi vill till exempel slå fast i lag att andning, sondmatning och sådant är grundläggande behov. Vi har ett antal viktiga lagar – framför allt LSS och diskrimineringslagen – som ska säkerställa rättigheter och stöd åt personer med funktionsnedsättning. Vår utgångspunkt är att man bör fokusera på att säkerställa att dessa lagar efterlevs och, vid behov, eventuellt förtydligas. Det gäller inte minst LSS, som har varit på väg att urholkas på grund av nuvarande regerings besparingsambitioner samt ett antal HFD-domar.

 

 

Vänsterpartiet (V)

Vad vill ni göra för att motverka funkofobi i samhället?

Människors lika värde är en grundläggande utgångspunkt i vårt samhälle och alla människor har kunskaper, förmågor och erfarenheter som är viktiga för samhället. Därför måste samhället formas på ett sådant sätt att alla kan medverka i utvecklingen och nå full delaktighet. Vi verkar på olika sätt för att skapa ett mer tolerant samhälle och motverka diskriminering och hatbrott. Vi har bl.a. motionerat i riksdagen om att funktionsnedsättning ska bli grund för hatbrott. Förutom att öka det straffrättsliga skyddet för personer med funktionsnedsättning är ett annat viktigt skäl till en utvidgning av lagstiftningen att lagstiftningen i sig har en betydande inverkan på människors attityder och på självbilden. De lagar vi har signalerar tydligt om vad som är accepterat och inte i ett samhälle. Att klassificera något som en brottslig handling är även ett sätt att både synliggöra övergrepp och våld och skapa bättre förutsättningar för forskning och kartläggning, vilket i sin tur ökar möjligheten för att förhindra och förebygga fortsatt brottslighet.

 

Vilka åtgärder vill ni anta för att öka den fysiska tillgängligheten i offentligheten och i kollektivtrafiken, men också på restauranger och i butiker?

Vi anser att den fysiska tillgängligheten i samhället måste bli bättre. Bristande tillgänglighet räknas sedan 2015 som diskriminering. Det är en bra princip som Vänsterpartiet står bakom. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning innebär att alla människor ska ha rätt till delaktighet och tillgänglighet. Myndigheten för delaktighet följer årligen upp kommunernas fysiska tillgänglighet. Det är alldeles för få kommuner som uppnår kraven och huruvida man arbetar aktivt med tillgänglighetsfrågor varierar stort över landet. Även om nio av tio kommuner har rutiner för hur fysisk tillgänglighet ska beaktas i någon del av plan- och bygglovsprocesser är det alltför sällan som perspektivet genomsyrar hela arbetet. Det är t.ex. bara 38 procent av kommunerna som har rutiner för hur detta ska ske i förhållande till översiktsplaner. För att möta den demografiska utvecklingen med allt fler äldre är det viktigt att man inte redan vid planeringen av nya områden bygger in kommande tillgänglighetsproblem. Kommunerna bör åläggas att utarbeta rutiner för hur tillgänglighet ska beaktas i arbetet med detalj- och översiktsplaner.

 

Vad vill ni göra för att hjälpa unga personer som lever med funktionsnedsättning ut i arbetslivet?

Vi ser att det finns en rad olika utmaningar på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Vi vill bl.a. tillsätta en ny statlig utredning om tolktjänst. Dagens system präglas av stora brister vilket påverkar tolkanvändares möjligheter till arbete negativt. Vi vill även modernisera lönestöden, taket bör höjas ytterligare och stöden bör anpassas bättre efter individens behov. Dessutom behöver Arbetsförmedlingens arbete med målgruppen förbättras. Vi vill att Arbetsförmedlingen ska ha hela ansvaret för handläggning av arbetshjälpmedel och vi vill anställa fler specialiserade handläggare med fördjupade kunskaper om funktionsnedsättning. Diskrimineringen av människor med funktionsnedsättning måste upphöra, att stärka skyddet mot diskriminering är en åtgärd men mer behövs.

 

Vill ni göra det enklare för unga personer som lever med funktionsnedsättning att flytta hemifrån? I så fall, hur?

Vi vill bygga fler hyresrätter med hyror som människor ska ha råd med för att minska bostadsbristen. Vi vill även att alla bostäder ska vara tillgängliga bostäder. Det är viktigt för såväl barnfamiljer, äldre som personer med funktionsnedsättning. Alla människor ska ha möjlighet att efterfråga olika typer bostäder, oavsett ålder eller eventuella funktionsnedsättningar. För att ett bostadsbestånd ska vara flexibelt och kunna möta den demografiska utvecklingen med allt fler äldre är det viktigt att man inte redan vid nybyggnation bygger in kommande tillgänglighetsproblem utan ser till att bostäderna är tillgängliga. Vi vill därför stryka under den satsning på forskning och innovation om tillgänglighetsdesign där Vänsterpartiet och regeringen tidigare har kommit överens om ökade anslag till Vinnova. Alla flerfamiljshus som byggs ska ha hiss och i möjligaste mån ska även äldre hus utrustas med hiss. En stor del av Sveriges bostadsbestånd är idag mer än 50 år gammalt och upprustningsbehovet är omfattande. Vi vill upprusta bostadsbeståndet för att landets hyresgäster ska kunna bo i moderna, funktionella lägenheter med hög tillgänglighet och låg energiförbrukning, men utan att detta medför hutlösa hyreshöjningar. Avslutningsvis vill vi även förbättra bostadsanpassningsbidraget.

 

Hur ser ni på den befintliga särskolan? Hur kan den ändras och förbättras?

Vi ser bristen på likvärdighet och resurser som ett hinder för en kvalitativ utbildning för personer som är i behov av specialpedagogik och utbildning i grundsärskolan, särgymnasieskolan och särvux. Det är alldeles för stora skillnader mellan kommunerna. Vänsterpartiet vill bl.a. förstatliga skolan. Vi anser inte att elevers rätt till stöd ska vara beroende på var i Sverige skolan ligger. Dessutom vill vi att resurserna i betydligt större uträckning än idag ska fördelas efter behov. På så sätt kan man garantera att alla barn i särskolan får samma rätt till det stöd som de är i behov av och därmed får de en bättre skolgång genom hela livet.

 

Hur vill ni förbättra situationen för unga som är förtidspensionärer/sjukpensionärer p.g.a. funktionsnedsättning?

Vi har under mandatperioden bl.a. fått igenom höjningar av garantiersättningen i sjuk- och aktivitetsersättningen samt en skattesänkning för alla med sjuk- och aktivitetsersättning. Vi ser dock att behov finns av ytterligare höjningar av ersättningsnivåerna, men har inte tagit ställning till exakta nivåer ännu.

 

Vill ni förbättra villkoren inom den dagliga verksamheten? Hur?

Ja. Vi har drivit på för att den dagliga verksamheten ska anpassas efter människors behov och att det ska vara lättare att gå från daglig verksamhet till den reguljära arbetsmarknaden. Vänsterpartiet har varit med och skjutit till 350 miljoner kronor till kommunerna för habiliteringsersättning, som kommunerna kan söka. Dessutom har vi förhandlat fram att utreda möjligheten att lagstifta om habiliteringsersättningen.

 

Hur ska barns och ungas rätt till personlig assistans säkras?

Den personliga assistansen är hårt ansatt och de senaste åren har vi sett en alarmerande utveckling som givit förödande konsekvenser för 1000- tals personer som förlorat sin rätt till assistans. Idag får endast 10 % beviljat assistans. Det betyder att människor inte får sina rättigheter tillgodosedda. Det ser vi mycket allvarligt på. För Vänsterpartiet är det högsta prioritet att den personliga assistansen återupprättas till det som var dess grundintention. Därför måste lagen justeras efter alla de domar som fallit sedan 2008. Alla som har behov av personlig assistans för att leva ett liv som andra ska få det enligt de intentioner som finns i lagstiftningen. Det finns naturligtvis också en stor potential i att utveckla och förbättra den personliga assistansen och Vänsterpartiet har ett flertal förslag.

 

Vill ni jobba för att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning blir till svensk lag? Om inte, varför?

Vi vill först se hur utfallet av barnkonventionen blir och kommer därför att återkomma framöver i denna fråga.

 

 

Liberalerna (L)

Vad vill ni göra för att motverka funkofobi i samhället?

Vi politiker ska naturligtvis vara föredömen själva och inte vara funkofobiska. Liberalerna tycker det ska vara stränga lagar mot hatbrott mot personer med funktionsnedsättning. Liberalerna kämpar sedan länge för stränga lagar mot diskriminering. Liberalerna tror att det blir mindre fördomar mot personer med funktionsnedsättning om de kan vara delaktiga i samhället. Därför är tillgänglighet, bra skola, bra LSS och så vidare viktigt också mot funkofobi.



Vilka åtgärder vill ni anta för att öka den fysiska tillgängligheten i offentligheten och i kollektivtrafiken, men också på restauranger och i butiker?

Liberalerna kämpade för att bristande tillgänglighet skulle ses som diskriminering i lagen. Nu behöver diskrimineringsombudsmannen mer resurser och tydligare uppdrag så att lagen används och följs.



Vad vill ni göra för att hjälpa unga personer som lever med funktionsnedsättning ut i arbetslivet?

Idag finns det många och krångliga stöd för personer med funktionsnedsättning – så krångliga att knappt ens arbetsförmedlingens experter hittar rätt bland dem. Det gör det svårare att få rätt stöd för dem som behöver det. Liberalerna vill ha färre men mer flexibla insatser. Taket i lönebidraget ska vara kopplat till prisutvecklingen. Offentliga arbetsgivare bör vara föredömen och arbeta aktivt för att anställa fler med funktionsnedsättning.

 

Vill ni göra det enklare för unga personer som lever med funktionsnedsättning att flytta hemifrån? I så fall, hur?

Många av de förslag vi nämner under andra frågor underlättar förstås — bättre tillgänglighet, bättre möjlighet till jobb och bättre stöd genom LSS (och socialtjänstlagen) gör ju alla att steget till egen bostad blir enklare.

 

Hur ser ni på den befintliga särskolan? Hur kan den ändras och förbättras?

Särskolan ska precis som den vanliga skolan hålla hög kvalitet och se till att alla elever får bli sina bästa jag. Den ska inte vara en återvändsgränd, det behövs fler möjligheter att studera vidare för dem som kan och vill. Vi vill bygga ut speciallärarutbildningen så det finns fler lärare till särskolan (och fler som kan hjälpa barn med särskilda behov, oavsett skolform). Särskolor ska inte ligga för sig, utan finnas tillsammans med andra skolor, och fler aktiviteter ska göras gemensamt.

 

Hur vill ni förbättra situationen för unga som är förtidspensionärer/sjukpensionärer p.g.a. funktionsnedsättning?

I första hand ska vi förstås arbeta för att så många som möjligt ska kunna ha ett jobb och en inkomst. Men vi vill också förbättra ekonomin för dem med låga ersättningsnivåer i sjuk- och aktivitetsersättningen. Man behöver se över flera olika system i ett sammanhang – ersättningsnivån och grundnivån i sjuk- och aktivitetsersättningen, bostadstillägget och de olika högkostnadsskydden.

 

Vill ni förbättra villkoren inom den dagliga verksamheten? Hur?

Daglig verksamhet har alldeles för låg kvalitet i många kommuner, det vill vi ändra på.  Vi vill att det ska bli vanligare med daglig verksamhet på vanliga arbetsplatser, dels är det ofta mer meningsfullt för deltagarna, dels kan det ibland fungera som ett första steg till en anställning. Vi vill att habiliteringsersättningen ska vara statlig, så att den är lika hög i alla kommuner, och tillräckligt hög för att fungera som uppmuntran. Även de i LSS personkrets 3 borde få rätt till daglig verksamhet.



Hur ska barns och ungas rätt till personlig assistans säkras?

LSS och rätten till personlig assistans måste räddas kort sikt och utvecklas på lång sikt. På kort sikt handlar det framförallt om att de som sedan 2016 nekats eller fått assistans neddragen måste få en ny chans, och det är bråttom. Lagen behöver göras om tillfälligt och med förtur, så att det åter anses vara ett grundläggande behov att andas och att äta, så att det ligger till grund för personlig assistans. Den som har en intellektuell funktionsnedsättning och behöver tillsyn och stöd måste kunna få det. Och föräldrar ska inte behöva slita ut sig för att deras barn ska klara sig. Liberalerna lägger 1,5 miljarder extra per år i vår budget för att det ska bli möjligt.

LSS-reformen behöver utvecklas även på lång sikt. Frihet och delaktighet för personer med omfattande funktionsnedsättningar ska vara i fokus. Vi vill att den enskildas behov ska styra och att staten ska ta fullt ansvar för alla med personlig assistans. Insatskatalogen behöver ses över och bli mer flexibel. Den som behöver mycket stöd behöver ofta många insatser från olika myndigheter. De behöver samarbeta bättre för att varje människa ska få det stöd just hen behöver.

 

Vill ni jobba för att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning blir till svensk lag? Om inte, varför?

Eftersom Sverige har undertecknat den är Sverige redan skyldiga att följa konventionen fullt ut. Men det blir tydligare om den är svensk lag. Liberalerna har drivit på för att FN:s barnkonvention ska bli svensk lag. Vi vill att man ska se hur det går, och sen bestämma om vi ska göra likadant med funktionshinderkonventionen.

 

 

Kristdemokraterna (KD)

Vad vill ni göra för att motverka funkofobi i samhället?

All form av diskriminering ska bekämpas både genom att använda de lagar som finns mot diskriminering men också genom att man redan i skolan lär ut och pratar om den värdegrund vi har som säger att alla är lika mycket värda.

 

Vilka åtgärder vill ni anta för att öka den fysiska tillgängligheten i offentligheten och i kollektivtrafiken, men också på restauranger och i butiker?

Alliansen har i Stockholms län infört en tillgänglighetsgaranti. Om personer med funktionshinder inte kan resa med SL på grund av exempelvis en trasig hiss, buss eller rulltrappa får de beställa taxi. All SL-personal ska gå igenom en utbildning om hur tillgänglighetsgarantin fungerar. Samtidigt pågår en snabb utbyggnad av antalet ”pratorer” för personer med funktionsnedsättningar. Pratorer är de knappar som resenären kan trycka på för att höra en röst tala om när nästa buss kommer. Detta är exempel som andra landsting kan ta efter frö att skapa en mer tillgänglig miljö.

Vad vill ni göra för att hjälpa unga personer som lever med funktionsnedsättning ut i arbetslivet?

Att få in en fot på arbetsmarknaden är helt avgörande för möjligheten att kunna bygga upp ett fungerande liv som vuxen. Utan arbete är det svårt att ordna med ett eget boende, att bygga upp en stabil privatekonomi och att bilda familj. Kristdemokraterna vill satsa mer på lärlingsutbildningar och lärlingsanställningar. Det är också viktigt att stärka kopplingen mellan skolan och näringslivet. Dessutom föreslår vi dubbelt jobbskatteavdrag för unga under 25 år och ytterligare ett jobbskatteavdrag för den som tagit sin examen före 25-årsdagen.

Vill ni göra det enklare för unga personer som lever med funktionsnedsättning att flytta hemifrån? I så fall, hur?

Det viktigaste är att det finns en fungerande bostadsmarknad och en ekonomi som gör att det går att flyttar hemifrån. Detta gäller precis som för alla ungdomar. Det är viktigt att fler bostäder byggs och att vi får igång bostadskedjan så att billiga bostäder blir lediga för dem som är på väg till sitt första egna boende.

Hur ser ni på den befintliga särskolan? Hur kan den ändras och förbättras?

Det är bra att man kan vara inkluderad i en vanlig klass i de ämnen man klarar av. Men i de ämnen som kräver särkolepedagogik saknas idag tillräcklig kompetens för att möta elevernas särskilda behov i särskilda undervisningsgrupper. Det måste finnas adekvat utbildad personal för att undervisa på särskolan. Det brister idag.

Hur vill ni förbättra situationen för unga som är förtidspensionärer/sjukpensionärer p.g.a. funktionsnedsättning?

Sjukförsäkringen ska vara trygg för den som saknar arbetsförmåga på grund av sjukdom och ersättningsnivåerna ska erbjuda en ekonomisk trygghet. Den som kan återfå arbetsförmågan – helt eller delvis – ska få hjälp och gott stöd för att komma åter i arbete. Kristdemokraterna har bidragit till att stärka möjligheterna för personer med sjuk- och aktivitetsersättning att prova förvärvsarbete, studier eller ideellt arbete. Detta har varit mycket viktiga förändringar. Samtidigt är det så att många av de personer som lever på sjuk- och aktivitetsersättningen har en ekonomisk utsatthet som är mycket svår att påverka. Kristdemokraterna välkomnade därför en höjning av garantiersättningen i sjuk- och aktivitetsersättningen samt sänkt skatt. Vi föreslår dessutom ytterligare sänkt skatt för alla som exempelvis har sjuk- och aktivitetsersättning, rehabiliteringspenning eller lönebidrag. På så sätt stärker vi ekonomin för dessa grupper.

De finns de som har olika former av arbetshinder, såsom exempelvis psykiska, neuropsykiatriska och fysiska funktionsnedsättningar. Det är inte ovanligt att personer med dessa svårigheter återfinns bland de långtidssjukskrivna eller i sjukersättningen. Vi vill föra en politik som stödjer och underlättar för dem att få arbeta och bidra efter egen förmåga. Kristdemokraterna vill bygga ut Samhall och finansierar extra platser. Vi vill även satsa på bland annat handledarstöd hos Arbetsintegrerandesociala företag (ASF). Idén med ASF är att ge en långsiktig plats för personer som oftast inte haft ett arbete under mycket lång tid. Många har dåliga erfarenheter av att få delta i ett arbetsmarknadsprojekt på några månader, för att sen återigen hamna i utanförskap eller möjligen delta i ännu ett projekt. Idag finns över 350 Arbetsintegrerande sociala företag i Sverige som ger cirka 9 000 personer arbete, arbetsträning och rehabiliterande insatser. Det är viktigt att kunna få jobba 100% av sin förmåga, och därmed få möjlighet att gå från bidrag till hel eller delvis egen försörjning. Det är en vinst för både den enskilde personen som för samhället.

Vill ni förbättra villkoren inom den dagliga verksamheten? Hur?

Kristdemokraterna har inga förslag på det området. Det är mycket en kommunal fråga att se till att det finns olika varianter av daglig verksamhet för olika behov så att alla får en sysselsättning som passar för den enskilde.

Hur ska barns och ungas rätt till personlig assistans säkras?

Kristdemokraterna har under de senaste åren kämpat för att personer i behov av personlig assistans ska få den assistans de har rätt till. Vi vill återupprätta stödet till alla de som har drabbats av försämringar trots att de har ett fortsatt stort behov av stöd. Vi måste tillföra mer resurser.

Vill ni jobba för att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning blir till svensk lag? Om inte, varför?

Vi behöver göra mer för att konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska följas fullt ut. Kristdemokraterna har idag inget förslag om att göra konventionen till lag men vi anser att våra befintliga lagar behöver fortsätta anpassas så att vi verkligen lever upp till konventionens bestämmelser. Bara lagarna räcker dock inte, hur de används och inte minst hur politiska beslut prioriteras är avgörande.

 

 

Sverigedemokraterna (SD)

Vad vill ni göra för att motverka funkofobi i samhället?

Bristande tillgänglighet en av de vanligaste orsakerna till att personer med funktionsnedsättning upplever diskriminering. Delaktighet handlar om att få vara med i samhällets alla områden, till exempel på arbetsmarknaden, i skolan och offentliga miljöer. Det är viktigt för oss att ingen i samhället diskrimineras. Människor med funktionsnedsättning ska, så långt det är möjligt, kunna delta i samhället på samma villkor som alla andra. Staten, kommunerna och landstingen har alla ett stort ansvar i detta.


Vad vill ni göra för att hjälpa unga personer som lever med funktionsnedsättning ut i arbetslivet?

Vi skulle vilja införa något som vi kallar för ”flexjobb”. Då arbetar man 100 procent av sin individuella förmåga och får 100 procent av lönen. Arbetsgivaren betalar endast för den tid som flexjobbaren kan arbeta och staten tillskjuter pengar för resterande del av lönen. Det här gör att många fler arbetsgivare kan ta emot personer med funktionsnedsättning.

 

Vill ni göra det enklare för unga personer som lever med funktionsnedsättning att flytta hemifrån? I så fall, hur?

Vi tycker att nybyggda bostäder ska vara anpassade för funktionsnedsatta och för de äldre byggnader som saknar funktionsanpassning vill vi extra pengar så att de t ex kan byggas om.

 

Hur ser ni på den befintliga särskolan? Hur kan den ändras och förbättras?

Vi tycker att det ska vara lättare att få ha med sin personliga assistent i skolan för att kunna känna sig trygg. Grupperna får inte vara för stora, lektionerna måste vara varierande så att inlärningen anpassas till alla. En del har lättare för text, andra för ljud och bild, någon behöver mer praktiska övningar. Läro/arbetsmiljön måste fungera för alla och vara tillgänglig för alla. Skolans personal måste ha förståelse och kunskap för att kunna erbjuda det stöd som elever behöver och har rätt till.

 

Hur vill ni förbättra situationen för unga som är förtidspensionärer/sjukpensionärer p.g.a. funktionsnedsättning?

Det är något vi tittare närmare på just nu i vår arbetsgrupp.

 

Vill ni förbättra villkoren inom den dagliga verksamheten? Hur?

Vi vill att man ska kunna ha med sin personliga assistent i daglig verksamhet, om det krävs för att kunna arbeta. Vi vill också titta på om man ifall man byter arbetsplats eller flyttar, ska kunna ta med sin ersättning till den arbetsplatsen och även till en annan kommun. Vi vill också se över villkoren och ersättningen för daglig verksamhet.

 

Hur ska barns och ungas rätt till personlig assistans säkras?

Barn och ungdomar med funktionsnedsättning ska få det stöd de behöver i form av personlig
assistans. Vi kräver dock en verklig översyn av de grundläggande behoven och ett tydliggörande i LSS-lagen. Sondmatning, andning och andra egenvårdsåtgärder ska självklart räknas som grundläggande behov. Vi ser med stor oro på att LSS-lagens ursprungliga intentioner vad gäller personlig assistans förefaller ha urgröpts pga regeringens regleringsbrev till Försäkringskassan och begränsande domar.

 

Vill ni jobba för att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning blir till svensk lag? Om inte, varför?

Vi vill detta på sikt, men för att det ska bli så bra som möjligt måste man utreda och förbereda detta noga. Vi anser att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning ska vara lika över hela landet.

 

 

Bildresultat för feministiskt initiativ

Feministiskt initiativ (Fi)

Vad vill ni göra för att motverka funkofobi i samhället?

Fi ska verka för att personer med normbrytande funktionalitet inkluderas i hatbrottslagstiftningen. Det krävs en utvidgad hatbrottslagstiftning som även omfattar personer med normbrytande funktionalitet, i likhet med hur de flesta andra diskrimineringsgrunder omfattas. Här ser vi stora brister då rättsväsendet i många fall inte tar dessa brott på allvar samt att många som utsätts ser övergreppen som en normal del av sin vardag. Visionen om och arbetet för ett tillgängligt samhälle, fritt från fördomar kring funktionsnormer, måste utgå från att alla kan bidra till samhällsutvecklingen.

 

Vilka åtgärder vill ni anta för att öka den fysiska tillgängligheten i offentligheten och i kollektivtrafiken, men också på restauranger och i butiker?

Otillgänglighet ska klassas som diskriminering och införa funktionsrätttskonventionen som lag blir det straffbart att inte åtgärda enkelt avhjälpta hinder och bygga otillgängligt. Det kan hindra människor från att kunna delta i samhällsdebatten, rösta etc. så det är ett demokratibrott. Det gäller också information som ska finnas på olika media så att alla kan ta del. Fi ska verka för att det vid offentlig upphandling ställs krav på tillgänglighet med universell design som målsättning. Byggnader, städer, offentlig a miljö er och olika slags av kollektivtrafik ska vara tillgängliga så att alla kan delta på lika villkor. Information ska finnas tillgänglig för olika behov, exempelvis lättläst, punktskrift och hörselslinga. Feministiskt initiativs funktionalitetspolitik är grundad på en syn på funktionalitet som något som blir ett problem först i mötet mellan en person med normbrytande funktionalitet och en otillgänglig omgivning, som till stor del präglas av fördomar och snäva funktionsnormer. Det betyder att det är samhället som i sin utformning skapar funktionshinder för personer och därmed också bär ansvaret – funktionshinder är inget individuellt problem.

 

Vad vill ni göra för att hjälpa unga personer som lever med funktionsnedsättning ut i arbetslivet?

Begränsade möjligheter till utbildning blockerar vägen till lönearbete och leder till dålig privatekonomi. Det är därför av yttersta vikt att skolan görs tillgänglig både vad gäller lokaler och information. Fi vill på sikt, stegvis, införa 6 timmars arbetstid. Det skulle öka utbudet av möjliga arbeten. Vi vill ställa krav på offentlig sektor att vara förebild och anställa fler med normbrytande funktionalitet. Några punkter i vår politik för arbete:

  1. Fi ska verka för att kostnaderna för arbetslösheten omvandlas till tillsvidareanställningar på heltid genom att bland annat koppla arbetslöshetsproblematiken till en generell arbetstidsförkortning.
  2. Fi ska verka för att arbetssökande får utbildning i sina rättigheter på arbetsmarknaden och kunskap om vart de vänder sig vid diskriminering eller annan felaktig behandling.
  3. Fi ska verka för att arbetsförmedlingen återfår ansvaret för de aktiva insatserna för samtliga arbetslösa, även de unga.
  4. Fi ska verka för att Arbetsförmedlingen skiljs från sin kontrollerande funktion och riktar in sin verksamhet på att stärka individer genom matchning och därmed öka sysselsättningsgraden.
  5. Fi ska verka för att staten inrättar ett arbetslöshetsunderstöd som riktar sig till unga och kan utbetalas under kvalifikationstiden till arbetslöshetsförsäkringen.
  6. Fi ska verka för att a-kassans regler även ska anpassas till projektanställda och visstidsanställda.
  7. Fi ska verka för att förenkla regelverket för att starta eget, samt att förlänga Starta eget-bidraget från sex månader till ett år.
  8. Fi ska verka för att arbetslöshetsförsäkringen ska vara icke-diskriminerande. Arbetslöshetsförsäkringen bör ses över utifrån ett intersektionellt perspektiv.
  9. Fi ska verka för att ansvaret för aktiva insatser och omställning återförs till arbetsförmedlingen.
  10. Fi ska verka för att utbudet av, och antal platser i, arbetsmarknadsutbildning ökar väsentligt och omfattar både manligt och kvinnligt kodade yrken.
  11. Fi ska verka för att se över studenters villkor i arbetslöshetsförsäkringen. Det måste finnas ett skydd ifall en student blir arbetslös under studieuppehåll eller direkt efter avslutade studier.
  12. Fi ska verka för att Arbetsförmedlingens icke-diskriminerande perspektiv förstärks genom kontinuerlig fortbildning.

 

Hur vill ni göra det enklare för unga personer som lever med funktionsnedsättning att flytta hemifrån? I så fall, hur?

Öka antalet hyresrätter så att alla har råd att bo. Bygga tillgängligt med universell design i upphandling. Feministiskt initiativ anser att alla människor ska kunna röra sig i samhället på lika villkor. Det ska inte bara vara möjligt att bo i ett tillgängligt hem utan det ska även vara möjligt att besöka familj, vänner, studiekamrater och så vidare.

 

Hur ser ni på den befintliga särskolan? Hur kan den ändras och förbättras?

Fi vill på sikt kunna låta alla elever inkluderas i skolan. Men det måste ske i den takt så att ingen lämnas utan stöd. Det bör vara möjligt att studera vidare efter gymnasiesärskolan. 

Fi ska verka för en inkluderande skola. Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd ska prioriteras och ges tillräckligt med resurser. Forskningen om, och användningen av, alternativ pedagogik ska stärkas.

Fi ska verka för att samtliga grundskolor ska vara tillgängliga. Elever ska kunna få utbildning på sin hemort och få de individuella stödåtgärder som krävs.

Fi ska verka för att fria förskolor inte ska få neka personer med funktionsnedsättning plats eller stöd.

Fi ska verka för en inkluderande skola. Ungdomar i behov av särskilt stöd ska prioriteras och ges tillräckligt med resurser. Forskningen om och användningen av alternativ pedagogik ska stärkas så att Gymnasiesärskolan på sikt kan fasas ut.

 

Hur vill ni förbättra situationen för unga som är förtidspensionärer/sjukpensionärer p.g.a. funktionsnedsättning?

Ingen i Sverige ska leva på en nivå under EU:s fattigdomsnivå som idag är 11.800 kronor per månad.

 

Vill ni förbättra villkoren inom den dagliga verksamheten? Hur?

Det finns kommuner som anställer i projekt ,något som Fi ställer sig positiva till. Men det ska kunna leda till en fast anställning. 6 timmars arbetsdag kan underlätta att fler blir anställda.

 

Hur ska barns och ungas rätt till personlig assistans säkras?

Det finns klart i lagens förarbeten hur assistansen ska bedömas och vad som var meningen med lagen. Den tillkom för att Socialtjänstlagen var för svag och inte gav människor det självständiga liv alla har rätt till. LSS där assistans är en av rättigheterna innebär stora möjligheter att få och påverka sin assistans. Det vill vi stärka.

Ur vår (Fi:s) valplattform 2018:

Stärkt politik för LSS: Höjda anslag för att säkra rätten till ett fullvärdigt liv oberoende av funktionsnedsättning. Stoppa nedskärningarna i stödet för personer med funktionsnedsättning genom en stärkt politik för LSS och de ekonomiska förutsättningarna i Handikappersättningen. Gör FN:s funktionshinderkonvention till svensk lag: För att säkerställa att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva sina liv fullt ut på alla områden.

 

Vill ni jobba för att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning blir till svensk lag? Om inte, varför?

Fi ska verka för att FN:s konvention om rättigheter för personer med normbrytande funktionalitet inkorporeras i svensk lagstiftning och att den nya lagen förses med sanktioner för att säkerställa att den åtföljs.

 

 

Vill du se fler undersökningar?

Det har gjorts flera partiundersökningar kring funktionshinderpolitik, LSS och personlig assistans. Vill du veta mer rekommenderar vi att kika in på:

– Funktionsrätt Sveriges partianalys

– SVT:s undersökning om partiernas förslag för personlig assistans

– Unga med Synnedsättnings stora partiundersökning

– Assistanskolls undersökning om personlig assistans

 

Hjälp oss att påverka partierna – bli medlem i förbundet!