Jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) presenterade igår (26/5) regeringens direktiv till den kommande utredningen av LSS och vem som blir regeringens särskilda utredare.

Ny utredare blir Desiree Pethrus, som idag är riksdagsledamot för Kristdemokraterna och gruppledare för partiet i Arbetsmarknadsutskottet och EU-nämnden.

Rent spontant känns det positivt att man i presentationen talar om vikten av att alla ska ha samma tillgång till rättigheter enligt FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning. Såvitt vi förstår det, vill man genom utredningen se över hur LSS lever upp till konventionen i verkligheten.

Det är värt att notera att varken Regnér eller Pethrus nämnde någonting om 65-årsgränsen eller om den kränkande ansökningsprocessen till personlig assistans, samtidigt som stort fokus lades på kostnad och kontroll. ”Kostnad” och ”kontroll” var i stort sett ledord under hela presentationen.

Enligt ministerns inslagna väg sades i stort sett att kostnaderna inte får öka. Ska man öka kostnaderna på ett område inom LSS, måste man skära ned på något annat i lagen, vilket kan bli väldigt, väldigt fel; risken att en ny jakt på besparingar dras igång är stor.

Flera av journalisterna som bevakade presentationen tolkade det som att man skulle minska kostnaderna för de som har rätt till LSS och har stort hjälpbehov och ge till de med mindre hjälpbehov, en utjämning, men ministern svarade att det inte alls skulle bli så, eftersom de mänskliga rättigheterna ska följas. Men… kostnaderna får inte öka.

För oss är det svårt att se hur rättigheterna ska kunna levas upp till om den sortens fokus på kostnader fortsätter att finnas med i arbetet. Det skrämmer oss. För det handlar om mänskliga rättigheter och de är okränkbara. De måste få ta större plats än kostnader; det är därför LSS finns. För att garantera rättigheter.

Visst är det bra att man vill se över problemen med det delade huvudmannaskapet (staten/Försäkringskassan och kommunerna) inom personlig assistans men samtidigt verkar det inte som att man öppnar upp för att det ska växlas över helt till statlig nivå. I översynen skriver man istället att det ska finnas kostnadseffektiva lösningar för hur ansvaret ska vara, en formulering som ger väldigt lite att gå på.

Björn Häll Kellerman

Förbundsordförande