Idag (den 3 dec) är det internationella funktionshinderdagen. Även om det blivit bättre i Sverige så är det fortfarande inte bra. Unga med nedsatt rörelseförmåga ses fortfarande som patienter och inte som medborgare. På olika nivåer i samhället uppstår det därför trösklar när personer med nedsatt rörelseförmåga bryter normen och försöker delta som vanliga medborgare. Vi kan se hur funkofobin har ett starkt fäste.
Det blir vanligare med långtidsarbetslöshet och allt fler unga med funktionsnedsättning blir fast med aktivitetsersättning. Många 20 åringar blir därför i praktiken förtidspensionärer.
Skolorna misslyckas fortfarande att ge elever det särskilda stöd som de har rätt till och en stor del av lärarna har inte möjlighet att ge det stöd som behövs. Det har lett till att bland unga med funktionsvariation har fler personer grundskola som högsta avslutad utbildning, jämfört med övriga unga.
Allt fler unga med funktionsvariation känner sig missnöjda med sina liv. Det är även flera som blir utsatta för våld och misshandel (3 gånger så många jämfört med övriga unga).
Visst, det har blivit lite bättre i Sverige. Men. Det finns en hel del kvar att göra att göra. Gå med i vårt förbund och sänk de sista stora trösklarna. Om inte du och jag gör något åt detta – vem ska då göra det?
Björn Häll Kellerman
Förbundsordförande