Förra året blev bristande tillgänglighet en form under diskrimineringslagen. Men ännu har inget fall tagits upp i domstol.

Sen bristande tillgänglighet blev en diskrimineringsgrund 2015 har flera rättighetsbyråer upplevt att antalet anmälningar angående funktionsnedsättning och bristande tillgänglighet har ökat. Men inget fall har ännu tagits upp i domstol.

Björn Häll Kellerman är ordförande i Unga Rörelsehindrade. Han pekar på att lagen på många punkter är tandlös och gör att det är svårt för personer med nedsatt rörelseförmåga och rättighetsbyråer att driva fall angående bristande tillgänglighet.

– Samhället är inte tillgängligt. När lagen trädde i kraft uppskattade SCB att nio av tio butiker inom handeln inte skulle omfattas av den nya diskrimineringsformen, säger Björn Häll Kellerman. Anledningarna till att lagen inte har prövats kan vara att man inte vågar anmäla eller att vi som jobbar med frågorna har bristande resurser. Men att vi stängs ute råder det inga tvivel om.

Björn Häll Kellerman anser att undantaget för företag med färre än tio anställda ska tas bort och att Diskrimineringsombudsmannen ska driva ett ärende om ”bristande tillgänglighet”.

– Det skulle sätta en praxis och underlätta för oss med nedsatt rörelseförmåga och för rättighetsbryråer att driva andra fall. Jag tror att det skulle ge tyngd åt bestämmelsen som i dag uppfattas som tandlös.