Du vet att  Sverige alltid kommer göra det rätta, efter att vi har prövat allt annat. Så är i alla fall känslan i svensk utbildningspolitik. Sedan några år tillbaka är det lag på att skolorna ska arbeta för att upptäcka svårigheter hos elever tidigt. Men först nu gör en regering det som krävs.

Redan i jul ska alla som i höst börjar årskurs 1 ha knäckt läskoden. Tester ska göras båda på hösten och våren. Räknekunskaper ska testas redan i förskolan, sedan igen i årskurs 1.

Och så ska det fortsätta. För så gör finländarna. För det är Finland som är förebilden för de tidiga stödinsatserna som Gustav Fridolin nu ska införa. Svårigheterna ska upptäckas tidigt, och stöd ska sättas in omedelbart.

Tidiga stödinsatser och snabb identifiering av behov är något som Unga Rörelsehindrade länge har förespråkat. Det har även forskare, rektorer och lärare i Finland lyft fram som de faktorer som gör skolan i Finland så bra.

Hur gör vi då i Sverige? Det är en jämförelse som tåls att upprepa: majoriteten av stödinsatserna i Finland sker i åk 1 och 2 – i Sverige dröjer det till åk 8 och 9. När svenskar berättar det i Finland så skakar de på huvudet och säger ”Men varför, då är det ju för sent?”. Inte undra på att så många elever med funktionsskillnader (var 5:e) idag har grundskolan som högsta avslutade utbildning

Olikt betygsfrågan så har det inte funnits någon politisk oenighet kring frågan om tidiga stödinsatser och fler specialpedagoger.

Ändå har det krävts usla Pisa-resultat och en mediedebatt utan dess like innan även svenska politiker förstod vikten av att hjälpa de barn som behöver stöd i tid. Men det är bra att stödet nu äntligen ska komma, efter att vi har prövat allt annat.

Mikael Berghman, förbundsordförande

Mikael@ungarorelsehindrade.se