Johanna Andersson, styrelseledamot i Unga Rörelsehindrade tycker att SAOL behöver ett nytt ord. Foto: Albert Martinsson, SHT.
Genom att få med ”funkofobi” i Svenska Akademiens ordlista hoppas Unga Rörelsehindrade att få fler att börja prata om förtrycket som finns mot personer med funktionsvariationer. För många är vi bara cp. Vi ses som en diagnos, berättar Johanna Andersson, styrelseledamot för Unga Rörelsehindrade.
Fördomarna mot personer med funktionsvariationer är många. Oftast förminskas personen till att bara vara en diagnos. Men idag finns det inget ord som beskriver förtrycket. Johanna Andersson är styrelseledamot i Förbundet Unga Rörelsehindrade och tröttnade på fördomarna som hon mötte varje dag, så hon bestämde sig för att göra något åt det.
– Genom Unga Rörelsehindrades kampanj, att få med funkofobi i Svenska Akademiens ordlista, vill vi slå hål på de fördomar som finns om oss som har funktionsvariationer, säger Johanna Andersson. Fördomarna kan liknas med homofobi, sexism och rasism.
På hemsidan funkofobi.se delar idag personer med funktionsvariationer med sig av sina berättelser om funkofobi, de fördomar som de möter av samhället. Besökarna uppmanas samtidigt att ”mejlbomba” Peter Englund, ständig sekreterare i Svenska Akademien, för att få honom att ha med ”funkofobi” i Svenska Akademiens ordlista 2015.
– Genom att ha med ”funkofobi” i Svenska Akademiens ordlista hoppas vi att fler börjar prata om förtrycket som finns mot oss med funktionsvariationer. För många är vi bara cp. Vi behandlas som patienter och ses inte som medborgare. Det kan Peter Englund vara med och ändra på, fortsätter Johanna Andersson.
Trots att kampanjen har fått stor genomslag bland personer med funktionsvariationer har Peter Englund ännu inte hört av sig till Unga Rörelsehindrade. Johanna rycker till varje gång telefonen vibrerar.
– Jag hoppas verkligen att Peter Englund ringer oss snart och berättar att han tar med ordet. Jag väntar vid telefonen ungefär lika mycket som någon som hoppas vinna nobelpriset.
Läs mer