FN konventionen

Stora delar av funktionshinderpolitiken utgår från de mänskliga rättigheterna. Barn med funktionsnedsättning omfattas av FNs konvention om barns rättigheter, Barnkonventionen. Men barnperspektivet är även tydligt i FN-konventionen som gäller rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

• En av principerna i artikel 3 är respekt för utvecklingen av förmågor hos barn med funktionsnedsättning och vår rätt att bevara vår identitet.
• Och artikel 7 rör särskilt barn med funktionsnedsättning. Där står att alla nödvändiga åtgärder ska genomföras för att säkerställa att barn med funktionsnedsättning fullt ut ska ha samma rättigheter och villkor som andra barn. Kopplingen till Barnkonventionen är tydlig. Barn och ungas bästa ska komma i främsta rummet liksom rätten att få komma till tals.

Lagar och förordningar

Svensk funktionshinderspolitik har lett till en rad olika lagar och förordningar som fanns före konventionen. Det betyder att det inte är så lätt att sortera in lagarna under konventionens artiklar om rätten att leva självständigt och att delta i samhället, personlig rörlighet, habilitering och rehabilitering samt tillfredsställande levnadsstandard och social trygghet.

Kanske lite krångligt att förstå så här direkt, men du kan läsa mer på länkarna här under.

• Tillgänglighet/FN-konventionen
• Riksdagen: Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform
• Riksdagen: Yttrandefrihetsgrundlag (1991:1469)
• Riksdagen: Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
• Riksdagen: Betänkande 2013/14:AU8 Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering m.m
• Riksdagen: Diskrimineringslag (2008:567)
• Förordning (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförande av funktionshinderspolitiken
• Riksdagen: Kommunallag (1991:900)

(Källa: Myndigheten för Delaktighet)

Om mina rättigheter kränks

I Sverige görs mycket för att barns rättigheter ska respekteras, men fortfarande har inte alla barn samma rättigheter och möjligheter. Vem som helst som anser sig ha fått sina rättigheter kränkta genom ett beslut som fattats av en myndighet kan begära att myndigheten ska ompröva beslutet. Du kan även bland annat vända sig till polis, Barnombudsmannen (BO), Justitieombudsmannen (JO) eller Diskrimineringsombudsmannen (DO), beroende på vad saken gäller. Du kan läsa om barnkonventionen på UNICEFs webbplats.