För första gången blir en kommun stämd för bristande tillgänglighet. Fallet gäller en elev, en skola och en kommun som inte velat göra anpassningar för en rullstolsramp. 

I snart tre år har föräldrarna till en elev på skolan påpekat rullstolsrampernas brister: Lutningen är fel, de flesta saknar skyddsräcken och avlastningsytan framför dörren är för liten. Eftersom eleven ofta använder rullstol innebär det risker som andra elever inte utsätts för. DO anser att kommunen har praktiska och ekonomiska förutsättningarna för att fixa detta.

– DO:s bedömning är att eleven utsätts för diskriminering i form av bristande tillgänglighet eftersom kommunen inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att eleven ska komma i en jämförbar situation med andra elever på skolan, säger Anna Rosenmüller Nordlander, processförare på DO i ett pressmeddelande.

Unga Rörelsehindrade har under april även drivit en kampanj för att uppmärksamma brister med diskrimineringslagen. Bland annat ett undantag som gör att 9 av 10 företag inom handeln undantas lagen. Även om Unga Rörelsehindrade är glad över DO tar upp fallet, är han inte nöjd med lagen som helhet.

– Det tog DO 16 månader att ta upp ett fall som handlade om bristande tillgänglighet. Trots att anmälningar har strömmat in till myndigheten. Det säger en hel del om hur lagen är utformad. Den är tandlös.

Det blir första gången som DO väljer att pröva den nya bestämmelsen i diskriminineringslagen som slår fast att bristande tillgänglighet är en form av diskriminering. Trots att bristande tillgänglighet är ett utbrett problem sakans det idag kunskap från många kommuner om vad som är ett hinder och inte. Diskrimineringsombudsmannen har därför tagit fram en rapport om upplevelser av diskriminering i samband med funktionsnedsättning. 

När du och din klasskamrat stöter på bristande tillgänglighet.