I onsdags  träffade jag Svenskt Näringsliv, Visita och Svensk Handel över en fika för att diskutera bristande tillgänglighet.

Anledningen till mötet var deras gemensamma brev till riksdagsledamöterna där de argumenterar mot regeringens lagförslag om bristande tillgänglighet.

Svensk Handel vill inte ha med bristande tillgänglighet i diskrimineringslagen, utan menar istället att vi måste använda den lagstiftning som redan finns idag. Problemet är att lagen om enkelt avhjälpta hinder har visat sig vara otillräcklig och svår att tillämpa i verkligheten.

Unga Rörelsehindrade menar därför att det behövs en starkare lag som klassar bristande tillgänglighet som diskriminering.

Personer med funktionsnedsättning utgör en viktig grupp konsumenter som handlar för sammanlagt 120 miljarder kronor årligen enligt Svensk Handels beräkningar. Tillgänglighetsåtgärder som att ta bort trösklar eller bygga en ramp kan ses som en kostnad ur ett kortsiktigt perspektiv men är i själva verket lönsamma på längre sikt.

För Unga Rörelsehindrade är det även en fråga om delaktighet och mänskliga rättigheter.

Erfarenheterna från USA, som införde en liknande lag 1990 visar att en diskrimineringslag kan bidra till att förändra attityder och utmana fördomar mot människor med funktionsnedsättning. Lagen är ett viktigt verktyg för människor som dagligen utestängs från butiker och restauranger. Att få en stark lagstiftning på detta område är inte bara en viktig symbolisk handling, en stark lagstiftning garanterar även en rätt att hävda sig.

Samhället måste samverka på flera nivåer för att bygga bort diskriminering och förändra attityder. En stark lagstiftning är därför nödvändigt.