DHRs förbundsmöte beslutade i fredags att utse Bengt Lindqvist och Bengt Westerberg till hedersmedlemmar i DHR. I går, lördag, besökte Bengt Westerberg oss på Courtyard by Marriott för att ta emot ett diplom med motiveringen. Det var en rörd Westerberg och det var en rörd Johansson som läste upp, det vill jag lova.
I sitt tack till förbundsmötet påtalade Bengt Westerberg det vi ofta återkommer till – det behövs fler politiker som engagerar sig i funktionshinderpolitiskt. I en intervju med SHT hyllade han Lars Ohly som ett av undantagen, alltid engagerad och påläst.
Nedan följer motiveringarna:
Bengt Lindqvist, motivering
Bengt Lindqvist – mannen som under en tid var ”vår” man i regeringen när han som
biträdande socialminister, familj- och handikappminister, tillsatte 1989 års
handikapputredning, den som så småningom kom att leda fram till att lag om stöd
och service till vissa funktionshindrade, LSS infördes 1994.
Det var med
en särskild sorts stolthet som funktionshinderrörelsen betraktade den biträdande
socialministern – Bengt var en fantastisk förebild – en av oss kunde vara
minister. Sen fick kanske han, lika lite som vi, möjlighet att förverkliga alla
visioner man kan ha inom ett uppdrag.
Bengt har haft en hel rad viktiga
uppdrag som till exempel ordförande för Synskadades Riksförbund,
riksdagsledamot, ordförande för HCK – den tidens samarbetsorganisation inom
handikappförbunden och ordförande för Handikapphistoriska föreningen.
Bengt var också ordförande för Bemötandeutredningen som lämnade ett
delbetänkande och fyra rapporter samt slutbetänkandet Lindqvists nia – där
rapporten Kontrollerad och ifrågasatt? var det material som berörde oss själva
mest eftersom vi fick ”röst” i den.
Bengt hade en viktig roll när FNs
standardregler – de internationella riktlinjer som föregick FNs konvention om
rättigheter för personer med funktionsnedsättning – togs fram. Han utnämndes
därefter till FNs särskilde rapportör för att övervaka efterlevnaden av
reglerna.
Bengt har till och med varit nominerad till Nobels fredspris!
Detta tillkännagav Birgitta Andersson inför den sydafrikanska
funktionshinderrörelsen vid en gemensam resa under tidigt 2000-tal varvid
ovationerna inte ville sluta – Bengt kommenterade: ”Jag har inte fått det ännu”.
Då ropade deltagarna vid mötet ”Det spelar ingen roll!”
I samband med att
Bengt Lindqvists memoarer utkom uttalade han sig i en intervju om
funktionshinderrörelsen idag: – Vi ska vara politiska men politiskt obundna.
Rörelsen verkar ha stannat upp och sneglar på partierna för att inte stöta sig.
Vi måste hela tiden ligga i frontlinjen och inte bara bevara det vi
uppnått!
Just därför vill vi utnämna Bengt Lindqvist till DHRs
hedersmedlem – för att du så oförtrutet bedrivit och fortsätter att driva kampen
för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Bengt Westerberg, motivering
Lag om stöd och service, LSS är utan tvekan den viktigaste
funktionshinderpolitiska reformen som genomförts – någonsin. Den fick i ett enda
slag en enorm påverkan på livsvillkoren för personer med omfattande
funktionsnedsättningar. Från en dag till en annan upplevde många att dörren till
självbestämmande och möjlighet till egenmakt slogs upp på vid gavel.
som hade avgörande inflytande över att detta skedde var Bengt Westerberg. Bengt
var socialminister i den regering som styrde när LSS trädde i kraft 1994 – en
regeringsperiod som dominerades av den ekonomiska krisen. Det var också Bengt
som ansvarig minister som stod som undertecknare av propositionen Stöd och
service till vissa funktionshindrade 1993 som föregick lagstiftningen.
Propositionens förslag kom ur betänkandet Handikapp Välfärd Rättvisa –
ett betänkande av 1989 års Handikapputredning som DHRs andre hedersmedlem Bengt
Lindqvist hade tillsatt.
Bengt Westerberg kom att personifiera
funktionshinderpolitiken under sin tid som riksdagsledamot, minister och
ordförande i Folkpartiet.
Från funktionshinderrörelsen kände vi att vi
hade en ansvarig politiker som ville och kunde flytta fram positionerna, som
ville ge människor med funktionsnedsättningar ökad makt och kontroll i våra egna
liv.
Det var därför ingen slump att Bengt Westerberg i maj 1993 firade
att propositionen om stöd och service hade antagits av riksdagen genom att
dricka champagne på DHRs förbundskansli i Liljeholmen.
Nu har en hel
generation unga personer med omfattande funktionsnedsättning vuxit upp och haft
rätt till personlig assistans. Det är vår fasta övertygelse att de har fått helt
andra verktyg att möta vuxenlivet än tidigare generationer hade när hela livet
var en kamp. Nu ser vi hur denna magnifika reform håller på att nedmonteras – så
vi behöver dig Bengt, inte bara för historien utan också för
framtiden!
Därför vill vi i dag utse Bengt Westerberg till hedersmedlem i
DHR.