”Hon varken svär, har sex, dricker sprit eller bajsar. Så mycket bättre en ett vanligt CP.” Är du förbannad nu?

Bra. CP-dockan GIL är ämnad för dig som lever i tron att du är fördomsfri. Du som med mild, artikulerad röst och överdriven välvilja bemöter funktionsnedsatta personer som vore vi små barn, eller bara allmänt dumma i huvudet.

Med CP-dockan vill vi sätta fokus på hur din ”omtanke” och ”snällhet” bara är ytterligare en form av kränkande särbehandling. Genom att väcka debatt (och i vissa fall anstöt) med en CP-docka ville vi locka fram alla er ”snälla människor” och ge er en tankeställare. För med stor sannolikhet är det just du som blir upprörd av tilltaget. Och nu är du här för att fördöma, eller försvara oss mot, denna styggelse till docka.

Fråga nu dig själv: Vad är det med dockan som gör dig arg? Är det kanske så enkelt att den är ful? Eller är det för att den enligt dig driver med CP-skadade personer? Kanske blir du upprörd över att den inte liknar ”normala” dockor?

Vi tycker det är hög tid att nuvarande normer ifrågasätts. Varför får inte en docka ha en CP-skada? Varför kan inte människor med ett funktionshinder kräva att bli behandlad som alla andra? Vi blir inte upprörda över att en docka ser ut som vi. Varför är det då så besvärande för dig?

Kan CP-dockan hjälpa oss nå fram till dig så är mycket vunnet. Vi är nämligen dödligt trötta på dig och andra ”omtänksamma” personer i vår omgivning. Servitrisen som i tron att din kille eller tjej är din assistent (bara för att han/hon ser ut som du, eller kanske t.o.m ser riktigt bra ut) och frågar honom/henne om du får dricka drinken du just beställt. Eller tanten i matbutiken som ”TYCKER DU ÄR DUKTIG” bara för att du handlar din mat ”alldeles själv”. Faktum är att alla främlingar som överdrivet artikulerat undrar om vi ”MÅR BRA IDAG?” bidrar till att man känner sig otroligt dumförklarad.

Att du försöker dölja hur besvärad du är av situationen genom att behandla oss som ett barn, eller i värsta fall som några fullständiga idioter är faktiskt ett bevis på motsatsen. Det är helt enkelt dags att säga ifrån på skarpen. För vi är inga barn. Och vi är absolut inga idioter.

CP-dockan finns till för dig. Har du ett uppdämt behov att gulla med ett CP kan du köpa henne av oss.

Gillar du Unga Rörelsehindrade Göteborgsklubben och vill du hjälpa oss att vara som en finne i makthavarnas rumpa och ännu inte har fyllt 32 år? Gå då in på vårt förbunds hemsida och bli medlem. Det första året betalar du inget och därefter är medlemsavgiften endast 60 kronor.  HÄR blir du medlem! Glöm inte att markera att du vill vara medlem hos oss i Göteborgsregionen.

Annelie Nilsson

Familjeterapi är en form av psykoterapi där man arbetar med hela eller delar av familjer för att lösa problem, bemästra svåra livssituationer och komma vidare i kriser. Om någon i familjen har en funktionsnedsättning kan även det vara något som familjemedlemmarna behöver prata om tillsammans. Vad finns det för begränsningar och möjligheter i familjen? Hur kan man hantera kombinationen av ett behov av personlig assistans i familjen med familjens behov av integritet och privatliv? Är du intresserad av att gå i familjeterapi men inte har råd? Då skall du fortsätta att läsa.

Är du intresserad av att gå i familjeterapi men inte har råd? Då har du en chans att tala med Annelie Nilsson som studerar på Göteborgs Universitets Steg 1-utbildning, vilket är en grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning mot familj och nätverk. Annelie kan erbjuda kostnadsfria familjeterapeutiska samtal under en period av ett par månader upp till ett år med start i maj eller augusti.

Annelie har en gedigen erfarenhet av det sociala området och är utbildad socionom sedan 1998 och arbetar sedan åtta år tillbaka som kurator på habiliteringen på Riksgymnasiet för rörelsehindrade i Angered. Dessförinnan arbetade Annelie under sex år på LaSSe Brukarstödcenter, som arbetar med rådgivning till personer med funktionsnedsättningar på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Annelie har även erfarenhet av ett eget rörelsehinder.

Vill du veta mer kan du maila Annelie HÄR!

Åsa Puide och Torbjörn Jerlerup skrev en artikel om detta HÄR publicerad den 27 januari i år eftersom det är minnesdag över förintelsens offer. En annan länk från USA finns HÄR!

• Tweet

Inte bara judar förintades, även funktionshindrade!

Idag är det minnesdag över förintelsens offer. Föreståndare för synagogor har bjudits in, imamer, kristna präster och romernas ledare i Sverige. Men DHR och NHR, eller andra representanter för funktionshinderrörelsen, har inte fått någon inbjudan. Ingenstans nämns folkmordet på de funktionshindrade i nazisternas Tyskland i de officiella hemsidorna denna dag. Ändå var det vi med funktionsnedsättningar som utrotades först av alla grupper. Över 200.000 förintades i det officiella T-4 programmet för ”påtvingad eutanasi”. Över 500.000 förintades medvetet genom umbäranden och ”påtvingad svält” och enbart i Tyskland steriliserades hundratusentals. Folk med CP-skador gasades långt innan programmen att gasa judar och romer hade trätt i kraft. Folk som vi, med medfödd hörselskada, fick knivar uppkörda i våra könsorgan och steriliserades för att bevara ”rasens renhet”. Medfödda funktionshinder betraktades som något ”ont” som samhället skulle göra sig av med. Sedan spelar det ingen roll om det var hörselskada, blindhet, utvecklingsstörning, autism, adhd eller cp- eller ryggmärgsskada. Var man född med gravt funktionshinder så drabbades man hårdare och både av död, och sterilisering.

Ändå ”glömmer” man bort oss då förintelsens minnesdag ska firas.

Idag är det minnesdag över förintelsens offer. Men hur många förintades? Det finns antisemitiska revisionister som säger att ”enbart” några hundra tusen judar förintades. Det är cyniskt, vidrigt och absurt. Men det är lika revisionistiskt att påstå att sex miljoner judar förintades. Det är lika vidrigt och fel att komma dragande med den siffran. I själva verket mördades närmare 20 miljoner människor i nazisternas medvetna folkmord av olika folkgrupper.

Flest mördades i Ryssland och i Ukraina där över tio miljoner svalt ihjäl då nazisterna helt enkelt tog maten från dem, i medvetna svältkampanjer. De mördades för att de var en ”underlägsen ras”: slaver. Men många andra förintades också. katoliker, Jehovas vittnen, socialister, polacker, politiker och romer; och först av alla: de funktionshindrade.

Många miljoner förintades i gaskamrarna men de flesta förintades på andra sätt. Över tre miljoner judar förintades i gaskamrarna, de andra sköts eller svalt ihjäl då man berövade dem mat. Samma med funktionshindrade, romer och folk från Ryssland och Ukraina. Många förintades i gaskamrar, de flesta utanför dem.

Förintelsens minnesdag är ingen tävling om vem som var ”mest offer”. Ändå beter sig en del som om det vore det. Jag var inblandad i ett försök att sätta förintelsen av funktionshindrade på dagordningen vid den första minnesdagen för förintelsens offer, 1999. Funktionshindrade nämndes inte alls. Göran Persson lät hälsa till oss att ”vi inte har tid att ta upp allt”…

Tack för det, liksom!

Att ensidigt betona att EN grupp förintades, eller genom att exkludera eller förringa förintelsen av vissa grupper, är lika mycket revisionism som David Irvings eller Ahmed Ramis revisionism.

Romerna fick kämpa i nästan 50 år innan man äntligen började erkänna nazisternas mord på dem som en ”förintelse”.

Hur det kunde ske är en stor skandal. Jag har pratat med romer som avfärdats som galningar och rättshaverister bara för att de velat att myndigheter, politiker och historiker skulle erkänna att även de massutrotades i nazityskland.

Vi med funktionshinder har under de senaste åren börjat få lite uppmärksamhet men det känns som om detta sker långsamt och motvilligt. Till årets evenemang har inte funktionshindrade bjudits in. Jag har själv kollat med Maria Johansson på DHR, Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (fd Fe handikappades Riksförbund). Hon minns inte något evenemang som DHR bjudits in till. Det säger det mesta! Inte heller NHR, de Neurologiskt Handikappades Förbund, har någonsin fått en inbjudan, enligt deras eget kansli.

Förintelsen av funktionshindrade räknas inte. ”Vi har inte tid med alla”, typ…”

Birgitta Ohlsson (Fp) höll ett tal igår som var typiskt för hur man minns förintelsen. Så här sa hon:

Förintelsen är unik. Sex miljoner utrotade judar, men också romer, homosexuella, politiskt oliktänkande… Först nämns judarna, sen övriga och funktionshindrade nämns i vanlig ordning inte alls. (Inte heller alla folk som svalt ihjäl, ska tilläggas!) Birgitta Ohlsson fortsätter:

Antisemitismen lever och frodas i dagens Europa sida vid sida med hat mot romer, homosexuella, muslimer, invandrare. Jag skäms ofta som EU-minister över att judehat och fördomar fortfarande år 2011 jäser på vissa håll i Europa.

Återigen delas folk in i grupper efter nån sorts status. Antisemitismen nämns först som viktigast, sen övriga fördomar och sen fördomarna mot judarna igen. Funktionshindrade nämns inte alls. Vet ens vår minister om att vi också drabbades?

Ändå är funktionshindrade diskriminerade än idag. Funktionshindrade har tvångssteriliserats, tvingats begå aborter och fått sina barn omhändertagna ända in på vår tid, långt efter att man formellt sett ”avskaffade” lagen om tvångssterilisering. Personer med funktionshinder får gå in bakvägen till restauranger. När en person i rullstol köper biljetter på SJ vet denne aldrig om hen kommer att släppas av där han vill gå av. Han eller hon kanske inte ens tillåts komma ombord på tåget. Funktionshindrade kan inte bo hur de vill, resa hur de vill eller leva hur de vill, än idag! Dessutom drar man in på funktionshindrades assistans!

Det låter kanske hårt att höra denna dag, 27 januari. Men det är nödvändigt. Alla grupper som förintades i nazityskland blev lika utsatta. Om man utestänger funktionshindrade från de officiella firandena, eller ”glömmer bort” eller ”inte har tid” är det faktiskt revisionism. Det är lika mycket revisionism som om man hade bjudit in Ahmed Rami eller Lasse Wilhelmsson till förintelsens minnesdag.

Det tragiska är att det denna gång är folk som vill varna för förintelsen som utestänger funktionshindrade, inte Ahmed Rami och hans vänner.

/Åsa Puide och Torbjörn Jerlerup för Funkpol

Läs mer i boken FORGOTTEN CRIMES.

Del 2: http://www.youtube.com/watch?v=6rL_EQVGLd8

Del 3: http://www.youtube.com/watch?v=Dr0fwLux7WA

Del 4: http://www.youtube.com/watch?v=JT_LfuToJec

Del 5: http://www.youtube.com/watch?v=8nf-2gE-C2g

Gillar du Unga Rörelsehindrade Göteborgsklubben och vill du hjälpa oss att vara som en finne i makthavarnas rumpa och ännu inte har fyllt 32 år? Gå då in på vårt förbunds hemsida och bli medlem. Det första året betalar du inget och därefter är medlemsavgiften endast 60 kronor.  HÄR blir du medlem! Glöm inte att markera att du vill vara medlem hos oss i Göteborgsregionen.

Du ska ha varit medlem i DHR Göteborgsavdelningen sedan föregående år. Medlem i DHRG är våra medlemmar i Göteborgsklubben om man inte kryssat i att man inte önskar vara medlem och det är ju dumt.

För mer information och bokning, ring till Pia Järvinen på kansliet, telefon 031-367 98 30. Ingen bokning via telefonsvarare, endast muntligt! Här kan du läsa om hotellet !

Även DHR Förbundet har uthyrning av lägenheter på Mar y Sol, läs om det HÄR!

Knappt 3 % av Sveriges befolkning har jakt som fritidsintresse eller som en del i sin försörjning och nu kan du som delar detta intresse men fått avstå på grund av ditt rörelsehinder chansen att hänga med på skyttehelg, drevjakt eller jakt på rådjur. Jakten erbjuder jägarna många glädjeämnen och naturupplevelser. Även om själva jagandet är kärnan är det inte det enda som ger jägaren upplevelser och stimulans. Viltvård, hundträning, skytteträning är andra viktiga inslag i jakten. Jägareförbundet har ett projekt som heter Jakt för alla som syftar till att göra jakt tillgängligt för människor med rörelsehinder. Funktionsnedsättning är inget hinder i jaktgemenskapen. Jakt för alla – är ett projekt som syftar till att göra jakten tillgänglig för människor med nedsatt rörelseförmåga. Nedan kan du läsa om vad som erbjuds:

Häng med på jaktdagar, exkursioner och utbildningar. Under året kommer det arrangeras minst tolv upplevelsedagar med jakt för personer med nedsatt rörelseförmåga. Här listas årets arrangemang och sidan uppdateras vart efter aktiviteterna är klara.

Skyttehelg i Strömsund, den 26-27 maj 2012

Två dagars hagelskytte för personer med nedsatt rörelseförmåga i jämtländska Strömsund tillsammans med utbildade instruktörer. Du kommer att skjuta både lerduvor och jaktskytte med mål i skogsmiljö.
Lunch, fika och ammunition ingår. Tillgång till lånegevär finns. För anmälan och information om skyttehelgen (pdf)

Jakt efter rådjur och vildsvin i Skogaholm, den 1 september 2012

Välkommen att delta vid en dags vakjakt för personer med nedsatt röreseförmåga.Vi jagar rådjur och vildsvin som vakjakt, avbrott för omställning och korvgrillning vid vindskyddet. För mer information samt anmälan

Jakt på dov i Skogaholm, den 6 oktober 2012

Välkommen att delta vid en dags dovjakt för personer med nedsatt rörelseförmåga. Vi jagar dov med drivande hund, avbrott för lunch vid vindskyddet. Chansen finns att du här kan fälla ett dovvilt. Om inte annat törs vi garantera en spännande jaktupplevelse på Skogaholm jakts viltrika marker. För mer information samt anmälan

Drevjakt vid Nynäs Slott, den 15-16 oktober 2012

Två dagars jaktarrangemang för dig som har någon form av funktionsnedsättning vid Nynäs Slott. Jaga bland sex frigående klövviltarter. Lunch och fika ingår. Möjlighet att låna terränghjuling finns vid behov. För anmälan och information om drevjakten (pdf)

LÄS MER HÄR:

”Tillgängligheten är en ledstjärna”

Startskottet har gått för Jägareförbundets projekt Jakt för alla.

– När vi fick nys om projektet blev vi genast intresserade och nyfikna. Det här är en ny värld som öppnar sig för våra medlemmar. En värld som vi inte riktigt tänkt på tidigare, säger Daniel Lundh från Förbundet Unga Rörelsehindrade (FUR), som deltog i startseminariet för projektet i februari.

Som en uppstart på samarbetet träffades de svenska handikapporganisationerna på Svenska Jägareförbundets nationella kansli Öster Malma utanför Nyköping. Det är första gången som alla Sveriges handikapporganisationer går ihop i ett gemensamt projekt med samma mål.

– Tillgängligheten är en ledstjärna för vårt förbund och stämmer bra överens med projektets syfte. Men historiskt sett har vårt arbete för att öka tillgängligheten för rörelsehindrade hållit sig så att säga till bebyggda områden. Friluftslivet har inte tidigare funnits med, fortsätter Daniel Lundh. Han tror att för medlemmarna i FUR kanske det i första hand handlar om att komma med ut i naturen. Men att ett jaktintresse kan vakna som ett nästa steg.

– Vi trycker helt enkelt på lite nya knappar i och med det här projektet så får vi se vad det hela leder till.

Mycket på gång

– Mycket är på gång under året och en hel del finns att göra. Framför allt genomförs flera aktiviteter på olika jaktskyttebanor framöver, säger Rikard Södergren, projektledare på Jägareförbundet.

– Vårt mål är att öka tillgängligheten och möjligheterna till jakt, förbättra chanserna för personer med nedsatt rörlighet att komma ut i naturen och kunna delta i jägargemenskapen.

Det finns också en hel del diskriminering att ta tag i, bland annat när det gäller dispenser från Terrängkörningslagen.

– Länsstyrelserna beviljar dispenserna olika, i en del län får man bara köra i terräng på barmark på den egna jaktmarken och i andra län i hela länet. Bägge varianterna diskriminerar en jägare som behöver förflyttnings hjälpmedel för att jaga att besöka jaktkamrater och jaga på andra jaktmarker, säger Rikard Södergren.

Tillgänglighet handlar också om utbildning och att kunna ta Jägarexamen.

Övriga samarbetsorganisationer som ingår i projektet är DHR – Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder, IfA – Intressegruppen för Assistansberättigade, Förbundet Unga Rörelsehindrade, Neurologiskt Handikappades Riksförbund och Reumatikerförbundet. Projektet finansieras av Allmänna arvsfonden.

Skribent: Madeleine Lewander Ansvarig redaktör: Svensk Jakt

Väl värt att också tänka på: I Sverige dödas årligen över en miljon djur under jakten och det skadskjuts ett okänt antal djur. De djur som jagas mest i Sverige är rådjur, älgar och harar. De stora rovdjuren björn och varg jagas gärna och de vackra rävarna skjuts. Även djuren som utnyttjas som jaktredskap dödas. Dit räknas bland annat de hundar som faller offer för jägarnas kulor, skadas och dödas av andra djur. Glöm aldrig vad som hände med Bambis mamma!

Mathias Simonsson

För Mathias Simonsson har skadan och det faktum att han är rullstolsburen aldrig hindrat honom från att träffa tjejer. Han skrattar till och säger att det till och med har gjort det lättare ibland.

– När du går ut på krogen kan du vara säker på att varenda jävel lägger märke till den där killen i rullstol. Då har du två val. Att gömma dig eller åka in rak i ryggen. Och vem är det som går ut med flest brudar? Jag lovar, män i rullstol har en klar fördel. Läs mer HÄR!

”Män i rullstol har en klar fördel”

”Kommer jag att kunna knulla?” Mathias Simonsson jagade läkaren i sjukhussalen. Sjutton år, förlamad från midjan och ner efter en trafik­olycka, rullade han efter urologen för att få ett svar. Det fick han inte. Först ett år efter olyckan frågade en dansk läkare, som i förbifarten, hur det var ”med picken”. Då hade Mathias Simonsson hunnit ligga i en sjukhussäng i månader med frågan ringande i huvudet. Han hade haft besök av kompisarna som ställt samma fråga, det första de gjorde.

– Det är ju så för killar, i synnerhet i den åldern. Allt handlar om kuken, säger Mathias Simonsson utan omsvep.

Thåström sjunger i bakgrunden, det är minutiöst rent, mest svart och stålblankt. Mathias Simonsson fiskar upp tepåsar ur kökslådan medan han konstaterar att han sällan är här, hemma i lägenheten i Malmö. Men då, för 25 år sedan på sjukhuset, var han säker på att det liv som väntade var detsamma som för en sjuk åttioåring, den enda bild han hade av människor i rullstol.

I dag vet han bättre. Som basketspelare har han varit i ett oräkneligt antal länders idrottshallar. Han har jobbat i flera afrikanska och sydamerikanska länder och tågluffat ensam med rullstol och ryggsäck. Och han har haft tjejer, många.

– Första gången efter olyckan, jag var arton, var en skräckljuvlig historia, säger han med ett snabbt leende.

Ryggmärgsskadan har skurit av möjligheten för hjärnans reflexer att nå penisen, så även om ”ståndet” känns i huvudet hänger penisen inte med. Men sedan Mathias Simonsson träffat den rättframme läkaren som vågat ta upp frågan, fick han prova mediciner som då var nya på marknaden. Det var föregångarna till Viagra, som injiceras i svällkropparna strax före önskad effekt.

– Det har alltid fungerat bra för min del. För oss ryggmärgsskadade har blåpillren varit revolutionerande, säger Mathias Simonsson.

Men sex är mer än en hård penis. Den som inte kan känna beröring vid samlag på samma sätt som tidigare kan upptäcka andra delar av kroppen som känns desto starkare.

– Våga prata med varandra, ha lampan tänd och använd speglar. Genom att se det som händer känner du det i hjärnan.

För Mathias Simonsson har skadan och det faktum att han är rullstolsburen aldrig hindrat honom från att träffa tjejer. Han skrattar till och säger att det till och med har gjort det lättare ibland.

– När du går ut på krogen kan du vara säker på att varenda jävel lägger märke till den där killen i rullstol. Då har du två val. Att gömma dig eller åka in rak i ryggen. Och vem är det som går ut med flest brudar? Jag lovar, män i rullstol har en klar fördel.

Men i dag, 42 år gammal, är krograggsbekräftelsen inte viktig längre, säger han. Däremot närhet och innerlighet. Och det är just när det gäller allvarliga, långa förhållanden som skadan och allt han har gått igenom ställer till det för honom. Driften som tog honom bort från bilden av den döende åttioåringen, som gjorde honom till basketproffs och en kille med stolta axlar på krogen, har en baksida.

– Jag blev väldigt självisk. Jag var tvungen att ha en hjärna som sa till mig att jag är bäst hela tiden, för att överleva. Allt har handlat om att jag kan göra vad jag vill. Men med en sådan hjärna är det svårt att få förhållanden att funka.

För fem år sedan, just när Mathias Simonsson var på toppen av sin karriär, klarade hans rygg inte mer. Motvilligt tvingades han till operationsbordet. En livshotande infektion i såret och flera ingrepp senare, var han tvungen att inse att han aldrig mer kommer att kunna spela basket. I dag är han tränare för flera Malmölag genom FIFH (Föreningen idrott för handikappade): ett nybörjarlag, ett tjejlag och ett A-lag. Dessutom tränade han U22-truppen som tog hem EM-guldet i somras.

– Jag har dött två gånger. Först där på marken efter bilolyckan, sedan för fem år sedan på sjukhuset. Trots det är jag inte död.

Han har inte bara överlevt, utan levt. Ett liv långt mer aktivt, utmanande och roligt än det han såg framför sig för tjugofem år sedan.

– Hade det varit i dag som jag skadade mig skulle jag dessutom ha fått information om sexbiten direkt, av utbildad personal. Förutom att man pratar och informerar om de här sakerna, hur det funkar, om läkemedel och annat, så kan numera 95 procent av de ryggmärgsskadade bli farsor. På min tid var det bara 5 procent.

Författare: Hanna Welin

Man kan bli bättre på att skriva genom att öva och läsa mycket av allt. Man blir aldrig en färdig skribent men man kan bli bättre. Lite tips:

• Samla fakta, börja alltid med att samla på dig faktakunskaper.
• Skrivandet är en process och låt det får ta tid.
• Vem är det du skriver för? Detta måste du bestämma dig för tidigt i processen. Vilka kunskaper har mina läsare? Är de kritiska till det du skriver, då behöver du slipa dina argument. Du måste bestämma dig för på vilken nivå du skall lägga dig på. Föreställ dig att du riktar dig till en verklig person när du skriver.
• Gör en disposition, en skiss över ditt skrivarbete. Formulera en idé på ett kärnfullt sätt. Gör en arbetsplan. Förarbetet är mycket viktigt och arbeta med det innan du skriver din artikel. Avgränsa dig så att arbetet inte flyter ut.
• Börja var som helst i texten. Bara skriv på. Hittar du på bra formuleringar, spara dem. Har du en bra avslutning, skriv den först. Ändra och stuva om i texten.
• Skriv kort, enkelt, rakt och konkret. Använd vardagsord som är vanliga och inte tillkrånglade. Berätta rakt upp och ned. ”Show don´t tell”. Beskriv en människa som är arg med att han vrålar och sparkar i väggen istället för att skriva att han var mycket arg. Skriv inte ”makthavarna” utan direkt vilka som du syftar på.
• Väck intresset i informationsbruset. Hitta en bra ingress, en bra bild, en bra formulering. Det gäller att väga för och emot för att hitta nya läsare men att behålla de gamla. Använd dig av detaljer, gör texten levande och påtaglig.
• Skriv tydligt. Vem är det du syftar på?
• Skriv konkret. ”Man” är för vagt, skriv ut vem ”man” är. Skriv aktiva satser [1] istället för passiva.
• Skriv begripligt. Det är lätt att falla in i ett byråkratiskt språk om du läser sådan text. Du blir språksmittad. Ett tips kan vara att läsa en bra text innan du skriver din egen text. Undvik fackspråk om du inte skriver en akademisk text.
• Skriv mottagar-anpassat.
• Hitta en bra inledning. Det gäller att börja texten på ett lockande sätt. Få fast din läsare.
• Har du väl sagt det du vill i din text så räcker det. Det behövs inte alltid en knorr på slutet, det kan bli förmycket knorrar.

Tipsen utgår från boken Första hjälpen i Svenska av Gösta Åberg.

Inläggning av platser sker genom att man letar upp platsen där parkeringen finns

1. Zoomar in på kartan tillräckligt – så att lägg till blir grön.

2. Klickar på lägg till parkering

3. Anger så mycket information man kan

4. Och sedan klickar på kartan för att lägga till platsen

Ja, tack säger vi! Kan vi få en glasskula till!

Frågor att utgå ifrån: Hur påverkar klass funktionalitet och tvärtom? Hur ser sambandet mellan funktionalitet, tillgänglighet och klass ut? Finns organisering kring detta och i så fall hur ser den ut? Vem ses som frisk och sjuk i olika sammanhang, till exempel utifrån en klass- och funktionalitetsnorm? På vilket sett har hälsa en klassaspekt?  Vilken betydelse har lönearbete som förutsättning för samhällsgemenskap? Vad händer om en inte lönearbetar? Hur påverkar klass och funktionalitet tillgänglighet till olika rum? Vem har tillgång till vilka rum?

Vi som arrangerar Kafé Azadi är deltagare på Kvinnofolkhögskolans kurs Azadi – Intersektionell organisering, som är en del av skolans Feministiska studier. Det finns hörslinga och hiss. Ledarhundar är välkomna i vissa delar av lokalen. Har du frågor, kommer i permobil eller behöver teckentolk så hör av dig till oss. Kafét är öppet för alla och fika kommer att finnas till självkostnadspris. Vi vill bjuda in er som jobbar med normkritik, för rättigheter och samhällsförändring till Kafé Azadi för att utifrån en feministisk grund prata om hur olika typer av orättvisor hänger ihop och påverkar varandra. Finns det möjlighet till nya samarbeten eller gör olikheterna det omöjligt?

Göteborgs kommun är först i landet med att erbjuda föräldrar till barn med funktionsnedsättning hjälp att hitta rätt i kontakterna med samhället. För ett barn med funktionsnedsättning handlar det ofta om olika former av stöd: färdtjänst, hjälpmedel, personlig assistans, vårdbidrag etc. Göteborgs stad startar därför nu en särskild service där en lots/vägvisare ska hjälpa till att hitta rätt bland alla insatser.

I genomsnitt har en föräldrar till ett barn med funktionsnedsättning kontakt med 17 personer kring sitt barns stödinsatser visar en undersökning från RBU och inte alltför sällan tvingas någon familjemedlem gå ner i arbetstid eller byta jobb för att kunna hantera alla frågor. Lotsarna, som ännu är unika trots att behovet framförts från såväl föräldrar som organisationer under många år, menar att de kan guida föräldrar och vårdnadshavare till rätt instans.

– Vi kan visa de här föräldrarna vilket stöd de kan söka och lotsa vidare till hjälp inom till exempel kommunen, sjukvården eller Försäkringskassan, säger Christel Bergqvist som tillsammans med Lisa Andreasson ska arbeta som lots.

Tanken är också att man ska samverka och utbyta erfarenheter med intresseorganisationer och verksamheter som arbetar med barn som har en funktionsnedsättning. Ulf Grape, ledamot i Handikappförbundens styrelse och ordförande i Hjärtebarnsföreningen, välkomnar initiativet.

– Man hinner ofta inte vara förälder utan tiden går åt att koordinera de besök och möten som krävs för att barnen ska få sina insatser. Ibland krävs det en heltid bara att samordna, säger Ulf Grape.

Samma sak konstaterade Riksrevisionen redan förra våren. Myndigheten påpekade då att samhället måste bli bättre på att ge föräldrarna stöd att samordna insatser för barnen. Man uppmanade regeringen att starta en försöksverksamhet och att Socialstyrelsen tar fram en nationell guide med övergripande information om de stöd som finns att få och vilka huvudmän som ansvarar för insatserna. Regeringen har uppgett att man planerar en djupare analys av hur stödet och regelverket fungerar. Enligt planerna ska också en försöksverksamhet med samordnare startas.

Vi undersöker berättandets kraft, rösten och kroppsspråket, övar oss i att hantera talängslan och skapa dramaturgi, hit­tar styrkorna i våra egna erfarenheter och lär oss olika sätt att framföra våra berättelser inför andra. Din egen unika historia är det viktigaste verktyget under kursen. Vi arbetar med att hitta styrkan i berättandet, behålla makten över berättelsen och undvika att hamna i offer- eller krigarroller.

Kursen passar både dig som vill tala inför publik och dig som vill stärkas i att föra din talan i mindre sammanhang, till exempel i möten med vården, myndigheter eller i vard­agslivet.

Kursledare: Anneli Jäderholm, brukarprofessionell föreläsare med erfarenhet av psykisk ohälsa, samt Linda Weichselbraun, journalist och handledare i erfarenhetsbaserat berättande. Båda har arbetat i Stiftelsen Gyllenkrokens projekt Inre rum där de retorik-utbildat såväl brukare som personalgrupper.

Kursdatum våren 2012

Göteborg

Vi träffas kl. 15 – 17 vid 8 olika tillfällen:

Måndag 5 mars

Måndag 12 mars

Måndag 26 mars

Måndag 2 april

Måndag 16 april

Måndag 23 april

Måndag 30 april

Måndag 7 maj

Stockholm

Intensivkurs,vi träffas 2 helger i rad

Helgen 5 – 6 maj

Helgen 12 – 13 maj

Intresserad av att delta i kursen?

Du kan anmäla dig här!  Önskar du mer information? Hör av dig till projektledare Maria Wallin, tel: 070-207 22 22.

EU parlamentet

DHR Västra Götalands Distrikt anordnar en bussresa till Bryssel, huvudstad i Belgien, den 22-27 april. Resan är alltså på sex dagar med fem övernattningar, varav tre nätter i Bryssel. Hotellen har hög klass och är tillgängliga, bussen har hög standard med bra liftanordning och handikapptoalett. Det ingår ett besök i EU parlamentet och en guidad rundtur i Bryssel. Kostnaden är 6 500 kronor och då ingår allt utom dryck. Sista dag för anmälan är den 1 mars på telefonnummer: 0521-122 91 eller maila HÄR! Det är dumt att missa ett sådant här tillfälle. *konstaterar*

Elin

Läs Elins blogg HÄR! Elin har tidigare varit både ledamot och ordförande i styrelsen i Unga Rörelsehindrade Göteborgsklubben och nu är vice ordförande i DHR Göteborgsavdelningen. Elin har också arbetat på Göteborgsklubbens kansli under ett par år. Elin skriver inte bara om sitt uppdrag inom DHRG i sin blogg utan även om egna funderingar och intressen. I hennes blogg kan man läsa bland annat om DHRGs projekt Din vardag – vår politik.

Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt har fyra målområden: Särskilt utsatta grupper, ny baskunskap, vidareutveckling och nationellt arbete. 1. Särskilt utsatta kvinnor med funktionsnedsättning. Vi utvecklar och testar metoder som för att förebygga och bearbeta på individnivå. Kvinnor som är särskilt utsatta har mycket gemensamt, men metoder och genomförande skiljer sig åt. 2. Ny baskunskap. Det finns inte tillräckligt mycket kunskap om hur vanligt det är att kvinnor med funktionsnedsättning utsätts för våld, hur våldet ser ut och vilka konsekvenser det får för kvinnorna. Det behövs också mer kunskap om AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) så att alla kvinnor ska kunna berätta om erfarenheter av våld, oavsett vilket språk de använder. 3. Vidareutveckling. Under de fem år som Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt har arbetat har vi gjort filmer, rapporter, metodmaterial, checklistor, spel, utbildningskoncept mm med syfte att kvinnor med funktionsnedsättning som har utsatts för våld ska få det stöd de kan behöva och har rätt till. Vi vill sprida vår kunskap och vårt material och arbetar lokalt, regionalt och nationellt. 4. Nationellt Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt vill hitta sätt att samarbeta och vara ett stöd till andra kunskapscentrum inom mäns våld i nära relationer, forskare samt intresseorganisationer. LÄS MER PÅ DUBBELT UTSATTS HEMSIDA.

Det är roligt att kunna påverka

Att engagera sig i en förening och få arbeta för de frågor man brinner för tar många ungdomar  chansen att göra. Att tillsammans upptäcka att man gemensamt kan påverka samhället är att skolas in i ett demokratiskt tankesätt. Men bidragen till ungdomsorganisationerna minskar och det är ett allvarligt demokratiskt problem. LÄS HELA ARTIKELN HÄR!

Stöden till barn och unga krymper

Bidraget till ungdomsorganisationerna minskar – trots tal om motsatsen. Vi tvingas lägga ned projekt för barn och unga, eller höja avgifterna med risk för att stänga ute de som inte kan betala. Vi vädjar därför till riksdag och regering att se till att bidragen är rimliga, skriver företrädare för en rad organisationer.

Ungdomsstyrelsen har precis fördelat statsbidrag till Sveriges ungdomsorganisationer. För den som hoppats på regeringens högtidliga tal om ökat statligt stöd till civilsamhället blev det en besvikelse. På två år har bidraget per medlem och per ungdomsförening minskat med cirka 20 procent. Trots att antalet medlemmar i ungdomsorganisationer på ett år har ökat med nästan 100 000 ungdomar är statsbidraget i kronor räknat i princip oförändrat. Det är inte hållbart. Det är dags att regering och riksdag gör allvar av sina ord och satsar på Sveriges barn- och ungdomsorganisationer.

Än värre är att långtidsprognoserna för statens stöd till ungdomsorganisationer fram till 2015 talar om ett oförändrat bidrag i kronor räknat, man kompenserar inte ens för inflationsuppräkning. Vi, ordförande och generalsekreterare från 8 ungdomsorganisationer kräver att regering och riksdag ser över statsbidraget till ungdomsorganisationer, och återställer de minskningar av stödet per medlem vi drabbats av under senare år.

Stödet måste också förändras så att stödet till en ungdomsorganisation inte är så beroende av hur det går för andra ungdomsorganisationer. Om en organisation växer kraftigt drabbar det i dagsläget alla andra organisationer. Det är inte rimligt, stödet måste vara långsiktigt förutsägbart så våra organisationer kan engagera oss i långsiktiga projekt för att än bättre organisera barn och ungdomar för en meningsfull fritid.

I dag finns det 101 ungdomsorganisationer som är berättigade till statsbidrag. Tillsammans organiserar vi nästan 700 000 ungdomar i cirka 10 000 föreningar. Vi organiserar scouter, religiösa, frimärksamlare, unga politiker, miljövänner, internationellt intresserade, spelvänner, aktiesparare, personer med funktionsnedsättningar, etniska minoriteter med mera. Bredden bland ungdomsorganisationer är enorm. Tillsammans förändrar och förbättrar ungdomsorganisationer unga människors vardag samt ger unga tillgång till makt och resurser för att påverka sin egen omgivning. Det borde vara viktigt för regering och riksdag att satsa brett på denna verksamhet.

Dessa stora minskningar av stödet per medlem orsakar naturligtvis problem för våra organisationer. Många av oss har fått stora underskott. Det leder till att vi måste lägga ner projekt för att nå fler barn och ungdomar, eller höja deltagaravgifterna för våra aktiviteter med risk att stänga ute barn och ungdomar från aktiviteter. Är det vad regeringen och riksdagen vill?

Vi vädjar återigen till regering och riksdag; Se till att barn- och ungdomsorganisationer får rimligare ekonomiska villkor genom ett höjt statsbidrag!

PATRIC FORSLING

generalsekreterare Equmenia

JOHAN BERKMAN

förbundsordförande Svenska Kyrkans Unga

EDWARD SKÖLLERFALK

ordförande Pingst Ung

JOAKIM LUNDQVIST

ordförande Ny Generation

OLOF EDSINGER

generalsekreterare SALT – Barn och unga i EFS

MIKAEL CELINDER

förbundssekreterare Svenska Alliansmissionens Ungdom

MARTIN BROHEDE

handläggare EFK Ung Bidragsspår

DANIEL R ÄLVERBRANDT

generalsekreterare Credo

Idag startar Svenska Jägareförbundet ett projekt för att underlätta för personer med nedsatt rörelseförmåga att komma ut i naturen och jaga. Projektet finansieras delvis med medel från Allmänna arvsfonden.

-Vi vill hjälpa de som lever med olika funktionsnedsättningar att komma ut i skog och mark för att jaga eller bara delta för att uppleva en jaktdag. Idag finns hjälpmedel och vi vill kunna erbjuda många fler en chans att delta i den gemenskap som jakt innebär, säger Rikard Södergren som leder projektet på Svenska Jägareförbundet.

-Vi kommer också arbeta för en förenklad lagstiftning för dispens för motordrivet fordon. Idag är tillståndsgivningen krånglig och det är diskriminerande för oss som behöver jaga från motordrivet fordon, tillägger Rikard Södergren, som själv jagat som rullstolsbunden i många år.

På Öster Malma, Svenska Jägareförbundets nationella kansli utanför Nyköping, träffas idag projektgruppen som består av, förutom projektets personal, representanter ifrån de olika samarbetsorganisationerna (Neurologiskt Handikappades Riksförbund, Reumatikerförbundet, Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet, Intressegruppen för Assistansberättigade och Förbundet Unga Rörelsehindrade). Under året ska projektet verka för att fler jaktmarker och skjutbanor anpassas på ett sätt som ger ökad tillgänglighet. Personer med nedsatt rörelseförmåga kommer att erbjudas jakt- och naturupplevelser. Insatserna ska kompletteras med information till berörda och utbildning av jaktledare. Allmänna arvsfonden har bidragit med 1,2 miljoner kronor till projektet.

Svenska Jägareförbundet vill se, inte bara fler med funktionshinder i jakten utan även fler kvinnor och ungdomar. Idag är cirka 17 000 av totalt nära 300 000 jägare kvinnor och cirka 20 000 är under 25 år. Inom några år hoppas förbundet att antalet kvinnor och ungdomar ska ha fördubblats.

För mer information kontakta: Rikard Södergren, projektledare Svenska Jägareförbundet, 070-3228525

Den nya utredningen väntas komma med nya förslag mot fusk med assistansersättning. Det välkomnar Jonas Franksson, som är ansvarig för föreningen Stils arbete med politisk påverkan. Men han är kritisk till att debatten slagit hårt mot all den assistans som inte har med fusk att göra. – Det finns 19 000 assistansberättigade men det har bara kommit sju domar mot fusk. Det är en väldigt liten del, säger Jonas Franksson. LÄS HELA ARTIKELN HÄR

Jonas Frankson

Förtidspensionerad eller inte

Jonas Gustavsson 31 år, skriver i ett debattinlägg på Aftonbladet: Jag kan därför inte låta bli att undra hur många andra som, liksom jag, tidigt fått höra att de tillhör en grupp som samhället inte förväntar sig något av. Hur många rekommenderas låtsasjobb eller förtidspension, i stället för att erbjudas hjälp som faktiskt hjälper? Av den miljon med egen upplevd funktionsnedsättning som finns har drygt hälften, 525 000, en nedsatt arbetsförmåga. Hela 72 procent av dessa står utanför den reguljära arbetsmarknaden. LÄS HELA ARTIKELN HÄR

Håkan Högberg

Från början var DHR UNGs organisation i tre nivåer: förbundet, regionen och lokala klubbar. Under vår Västra Region låg tre klubbar: Uddevallaklubben, Göteborgsklubben och Älvsborgsklubben. Uddevallaklubben och Älvsborgsklubben har båda tyvärr lagts ner. Göteborgsklubben har varit hjärtat i vår verksamhet under alla år. Göteborg med kringområde är ett lagom stort och lättarbetat område både geografiskt och med ett stort medlemsunderlag. Under åren har vi sparkat många stjärtar och trampat på en hel del tår och vi hoppas vi fortsätta vara en ”finne i rumpan på makthavarna” under många år till.

Vi börjar vår tillbakablick på Göteborgsklubbens ordförande åren 1987-2012 med Håkan Högberg, som var vår första ordförande år 1987. Varje ordförande sätter sin prägel på verksamheten och Göteborgsklubben har sedan Håkan Högbergs tid i klubben varit intresserade av etik och livsåskådningsfrågor. Vi har diskuterat eutanasi och fosterdiagnostik där diskussionerna gått högt som till exempel vid mötet Drugs, sex & rock’n’roll – om Hollands liberala syn på droger och dödshjälp och sexassistans. Vi hade även ett mycket uppskattat seminarium som tog upp om att leva ett liv som man från början är medveten om att det blir kort: Värdet av det korta livet – om att dö ung. Vi anser att man växer när man gör viktiga och roliga saker tillsammans. I vår organisation har vi skapat en plattform som vi gemensamt arbetar ifrån och på så sätt kan vi förändra samhället så att alla kan få bli delaktiga.

Håkan är numera engagerad som projektledare i ett projekt som DHR Göteborgsavdelningen driver ”Din vardag – vår politik”. De arbetar nära medlemmarna som berättar sina historier i Berättarkaféer och nära forskare på Göteborgs Universitet. Ämnen som de tagit upp är Myndighetsrädsla, Arbete och nu i början av år 2012 kommer de att titta närmare på Etnicitet. Du kan läsa om projektets konferens om Arbete här och om Myndighetsrädsla här.

25 års jubileum

DHR Göteborgsavdelningen bildade år 1956 en Ungdomssektion (US) som ansvarade för verksamheten för de yngre DHR-medlemmar upp till 35 år. I början av 1980-talet ville US bli mer fristående från DHR och planerade att skapa ett eget förbund. US hade sedan 1984 kallat sig DHR UNG för att markera sin självständighet och 1986 bröt man sig ur DHR på riksnivå och 1987 bildade man ett eget förbund: DHR UNG. Helt skilda från varandra ville varken DHR eller DHR UNG vara och på DHRs kongress samma år togs beslutet att DHR UNGs medlemmar även skulle vara fullvärdiga DHR medlemmar om de så önskade.

År 1987 fick den nya föreningen DHR UNG i Göteborg börja från början utan ekonomi, utan lokal och utan styrelse. Men det ordnade sig. Av Göteborgs kommun och DHRG fick vi ekonomiskt stöd. Vi fick en lokal på Dalheimers hus med stöd av Dalheimers hus dåvarande ansvariga chef Kerstin Ståhl. Den första styrelsen bildades 1987 och bestod av Håkan Högberg, Michael Björck, Tori Ernstsson, Johnny Larsson, Marguerite Ågren och Dilip Barai. Vår lokala förenings namn blev DHR UNG Göteborgsklubben. Redan från början satte Göteborgsklubben ribban högt med intressepolitiken i centrum. På medlemsmöten, oftast förlagda kvällstid på Dalheimers hus diskuterades allt från konkreta problemområden som tillgänglighet och arbete till mjukare frågor som relationer människor emellan och existentiella frågor rörande livets värde och mening. Medlemmarna i klubbens styrelse har alla haft eget – ofta omfattande – rörelsehinder. Det har vi tyckt vara en mycket viktig markering; att det är vi med egen erfarenhet av funktionshinder som beslutar över vår verksamhet. Under året kommer vi att presentera Göteborgsklubbens olika ordförande och göra nedslag i vår verksamhet.

Nu finns våra fantastiska mentorer tillgängliga! Fredrik Jönsson, Linda Karlsson och Sarah Jafari. De finns tillgängliga och gick en utbildning i början av december. Från och med januari 2012 kommer de att börja ta emot adepter. Tanken är att dela erfarenheter och kontakt med mentorn kan ske via telefon, e-post, Skype m.m. Våra mentorer har special kompetens när det gäller att prata om frågor som har med kärlek, relationer, sex, personlig assistans och självklart sina egna erfarenheter av livet! Alla mentorer har rörelsenedsättning och personlig assistans eller ledsagning. Mentorn och adepten bestämmer tillsammans vilka ämnen som man pratar om och hur ofta man har kontakt. Mentorerna jobbar ideellt med det här och har andra jobb och åtaganden också.

Om du vill ha en mentor kontakta Veronica Svensk på förbundskansliet som är projektledare för projektet En hemlighet känd av många och som ansvarar för mentorer och adepter.

Veronica Svensk

08-6858022

073-5250148

veronica@ungarorelsehindrade.se 

Läs gärna mer om våra mentorer, www.ungarorelsehindrade.se/hemlighet/mentor

Skriv gärna ett kort brev om dig själv och vad du önskar få ut av att träffa en mentor. Detta för att kunna matcha dig med rätt mentor. Skicka gärna brevet till ovanstående e-post adress tack. Jag vill passa på att önska en God Jul och ett Gott Nytt År!

Kulturhuset Fyren

I Kungsbacka har vi ett fint kulturhus som heter Fyren. Här finns dans, musik, konst, litteratur och kafeteria i en härlig gemenskap. Gång på gång, efter att där ha umgåtts med nära och kära, slås jag av vilken fantastisk tillgång detta är i Kungsbackas hjärta. Här finns ljudböcker och hiss för den som önskar.

Alla är välkomna!

Nu önskar jag  dela med mig av en annan del av Kungsbacka, nämligen Freeport. Det  är en plats med många intressanta affärer, dock är deras varor en aning dyra men har man tur springer man på ett erbjudande. Här finns också matställen där du kan ta en paus från shoppingen.
Det som jag uppskattar med Fréeport är att där är plant, det går lätt att komma fram för rullstolburna personer. Personalen är dessutom trevlig.

Innerstaden häsar dig varmt välkommen!

Det hela skulle gå av stapeln någon gång under februari månad. Viktminskning med kognitiv behandling. Nu var vi taggade! Om några månader skulle vi börja vår nya liv… Jag som är svag för sötsaker (ju kladdigare desto bättre) tänkte att nu gäller det att festa på det goda innan allvaret och disciplinen tar vid helt å hållet=) Efter en lång väntan på att få bli lite mer hälsosam och medveten, så var det äntligen dags!

Måndag den 22 februari gick startskottet. Vårt nya liv innebar vägning av protein och kolhydrater, samt någorlunda mäta hur mycket fett och mjölkprodukter vi får i oss. Äta tre frukter om dan och obegränsat med grönsaker. Sen ingick ju även den psykologiska delen i det hela. Dvs. Varför äter vi som vi gör och i vilka situatoner? I början var det svårt innan man kommit in i det, men nu tycker jag att det känns lättare. Sen ser det ju olika ut från vecka till vecka för oss allihopa, och lite beroende på vad man har med sig i bagaget gällande mat och ätande sen tidigare. Nu har vi hållit på i fyra veckor och peppar varandra så mycket vi bara orkar… I paketet ingick träning på gymmet, så i samband med att vi äter rätt, har vi börjat ta tag i träningen också. Jag tror att alla fyra är peppade att fortsätta nu när vi kommit igång. Vem vet, kanske det dyker upp en bild eller två framöver när vi är In Action!