FN konventionen


 

 Ylva och jag tvekade om vi skulle gå vänster till patologen eller höger till restaurangen….. när vi skulle gå en genväg till lunchen genom Sahlgenska sjukhusets evighetslånga kulvertar

 

HSO Västra Götaland hade bjudit in till en heldagskonferens den 8 maj om FN-konvention för funktionshindrades rättigheter. De ville se hur den hanterades av politiker, myndigheter och näringslivet på lokal, regional och nationell nivå. Det var en mycket god idé och sammanfattningsvis är att denna fråga måste handikapprörelsen kraftfullt lyfta upp på de olika agendorna annars kommer ingenting att hända av sig själv.

Arvid Lindén, analyschef på Handisam berättade om att de är en myndighet för handikappolitisk samordning och att de arbetar med att samordna handikappolitiken i Sverige. Han kände att de ofta arbetade i motvind och att det inte är lätt att påverka kommunerna som håller hårt på sitt kommunala självstyre. Arvid berättade att de länder som har godkänt FN-konventionen också har haft starka handikapprörelser som arbetat för att få den godkänd, i andra fall har inte regeringarna brytt sig. Det är viktigt med en lagstiftning och att den också följs upp. Arbetet med att göra Sverige tillgängligt fortsätter och nu kommer man ha år 2010 som avstamp och med ett nytt mål år 2015.

Helene Odelljung (fp) och kommunalråd i Göteborg berättade om sin vision och den var fin. Men hon glömde av att berätta hur man som politiker rent praktiskt skall arbeta för att uppfylla den. Lena Hult (s) från Handikappkommittén i Västra Götaland var mer konkret och berättade om ett ständigt arbete med att lyfta handikappfrågorna i landstinget. Hon ansåg att man måste få in konventionen i de olika områdenas budgetar och det måste till tvingande åtgärder för att driva frågorna för annars kommer ingenting att hända. Arne Lernhag (m) kommunalråd i Öckerö kommun berättade om kommunens arbete med att göra det tillgängligt. Han var entusiastisk och stolt över sin kommuns arbete och jag förstod att det måste till ett personligt engagemang för att något skall hända när lagstiftningen ännu är så svag.

Tomas Ekberg, csr Väst Sverige gav oss en inblick i hur näringslivet tänker och likadant här måste vi själva lyfta frågan och visa att de kan tjäna på att ha oss som kunder eller att anställa oss, att vi är en resurs.

Med detta förstår vi att vi måste ligga på, ständigt höras och lyfta våra frågor annars kommer ingenting att hända, inte om fem år, inte om ytterligare tio om ytterligare …..

Kommentarer stängt.